Den här veckan börjar många unga i skolan. De behöver lära sig att framgång nås med mål, ambition och hårt arbete. Liksom att den som spar hon har.
Mina sociala medier svämmar över av tomma löften och lockrop.
En app för pilates ger sken av att jag kan vrida lite på benen någon minut om dagen, och blott några veckor senare ska jag ha tappat flera kilon. Celluliter har försvunnit. Magic!
Ett annat företag säljer piller för oss i klimakteriet. Dåligt humör eller fluffig mage liksom försvinner i raketfart, allt medan jag kan fortsätta vara och äta som vanligt.
Snabba lösningar på vardagens bekymmer presenteras här och där, men quick fix-samhället är inte hållbart. Ju fler som förtrollas av bluffarna, desto svagare blir Sverige. Särskilt illa är det om unga luras in i villfarelse.
Vi vill väl alla kunna knäppa med fingrarna, svinga med ett trollspö, och så är allt trassel borta, allt är perfekt. Det är så klart önskvärt att få pengar utan att arbeta, muskler utan att träna och bra betyg utan att plugga. Ansträngningar och arbete är jobbigt. Många vill slippa. Vill få utan att ge.
Men den driften kan tyvärr få svåra konsekvenser. Personer som söker snabba cash kan ta risker som leder till skulder, eller i värsta fall straff i rättsväsendet.
Skuldsättningen hos Kronofogden har ökat, och ökningen är högst bland unga tjejer. Det handlar ofta om konsumtion, av smink eller kläder. Inget som är livsnödvändigt, alltså.
Om fler trasslar in sig i skulder, och inte lär sig hejda sina impulser, kommer hela den svenska ekonomin att påverkas.
Det är viktigt att föräldrar lär sina barn att framgång kräver arbete. Sluta slö-swisha! Kräv att de unga läser läxor. Ha koll på deras bankkonton. Uppmuntra samtidigt, motivera till prestationer, och lyft fram förebilder som slitit sig till medaljer i OS eller tjusiga bilar.
Vad som absolut inte löser dilemmat är att stoppa frestelser och tömma butikerna på varor.
En ledarskribent på socialdemokratiska Sydöstran skyllde skuldberget på nyliberalismen, vars framväxt orsakat ”att masskonsumtionen blev en realitet i vår samtid”. ”Alla konsekvenser som skymtar i ens vardag av konsumtionssamhället är på gott och ont påfallande verkliga och skapta ur nyliberalismen.” Samhället definierar framgång utifrån nyliberalismens måttstockar, och ”shopping genererar upphöjdhet som främjar sitt kapital”.
Bakom alla dessa krångliga formuleringar ligger kritik mot att kapitalism och marknadsekonomi har skapat en fri ekonomi och välstånd, som gör att det finns ett överflöd i butiker, både online och i gallerior.
Det finns på 2020-talet inte bara ”hudkräm”, utan en myriad av diverse serum och tonics. Vi konsumenter har mer att välja emellan än Blåvitts enkelspåriga sortiment från 70-talet, där det fanns en ”LIMPA”, inte ett 50-tal olika, en för varje smak.
Överskottet som skapats ur företagande och mänsklig kreativitet har gett människor valfrihet och möjligheter. Ur kapitalismen har sprungit nya läkemedel och säkra hem. Nyliberalismens hyllande av individen, belöning till entreprenörer och dem som utbildar sig, har gjort att vi löst miljöproblem, och fått elbilar.
Vänsterns avsky mot nyliberalismen är obegriplig. Att en växande ekonomi har inneburit att det finns så mycket spännande att köpa att vi får beslutsångest är trots allt bättre än svält. Det är en gåva att influencers och marknadsförare annonserar och vill åt våra pengar.
Hellre det än att vi inte hade några alls.
Det löser ingenting att stänga TikTok eller stoppa reklam. Vi behöver i stället alla lära oss att säga ”nej, tack”. Unga måste tränas i att snabba cash eller snabba leveranserna med mirakelprodukter kan leda till fattigdom, samtidigt som envist stretandet med mattetal ger mer på sikt. När de lär sig granska erbjudanden från dem som vill sälja luft till oss blir de starkare.
Det är en konst att navigera i ett rikt samhälle. Men det är bättre att vara rik än att vara fattig. Överflöd är bättre än brist.
