I Sverige har debatten om tjänstemannaansvar tagit ny fart efter uppmärksammade fall där offentliga tjänstemän undgått juridiskt ansvar trots allvarliga fel och brister. Sedan avskaffandet av det strikta tjänstemannaansvaret 1976 har medborgarnas möjlighet att utkräva ansvar minskat avsevärt. Samtidigt erbjuder Finland en intressant kontrast med sitt bevarade system för tjänstemannaansvar, vilket skapar en tydligare ansvarskultur. Denna text utforskar skillnaderna mellan de två länderna och belyser hur det påverkar förtroendet för offentliga institutioner.
Tjänstemannaansvar – Sverige kontra Finland
I Sverige avskaffades det strikta tjänstemannaansvaret i samband med en lagändring 1976. Detta innebar att offentliga tjänstemän inte längre kunde hållas straffrättsligt ansvariga på samma sätt som tidigare för beslut eller handlingar som utfördes inom ramen för deras tjänst. Konsekvenserna av den här förändringen har varit omdebatterade, då den anses har skapat en kultur av ansvarslöshet inom den offentliga sektorn. För att förstå implikationerna kan man se på några exempel där myndighetspersoner agerat felaktigt men undgått konsekvenser, och göra en jämförelse med Finland, där tjänstemannaansvaret existerar.
Några exempel från Sverige
Transportstyrelsens IT-skandal (2017): Transportstyrelsen outsourcade IT-drift till utlandet utan att säkerställa att sekretessbelagda uppgifter skyddades enligt svensk lag. Skandalen ledde till att statsråd avgick, men ingen enskild tjänsteman inom myndigheten ställdes till svars juridiskt, trots att det fanns tydliga indikationer på brott mot sekretesslagstiftningen.
EBO-lagen och konsekvenser för kommuner: Beslut inom Migrationsverket att placera asylsökande i redan överbelastade bostadsområden utan samråd med kommunerna ledde till stora problem för lokalsamhällen. Ansvarsförhållandena har varit diffusa och inga tjänstemän har hållits ansvariga för de negativa effekterna av besluten.
Skolverkets felaktiga statistikrapportering: För några år sedan avslöjades att Skolverket hade levererat felaktiga siffror om skolresultat och elevnärvaro. Trots att detta hade stor påverkan på skoldebatten och politiska beslut blev inga tjänstemän föremål för utredningar eller sanktionsåtgärder.
Finland: Ett kontrasterande exempel
I Finland råder ett starkt tjänstemannaansvar, vilket innebär att enskilda tjänstemän kan ställas till svars för beslut eller handlingar som strider mot lag eller förorsakar skada. Ett tydligt exempel är fallet med Helsingforspolisen (2013), då höga polischefer avslöjades ha undanhållit och manipulerat information i brottsutredningar. Dessa tjänstemän fick möta juridiska processer och utdömdes straff.
I Finland är medvetenheten om det personliga ansvaret en stark drivkraft för att säkerställa korrekt handläggning och beslut. Den modellen anses bidra till högre förtroende för offentliga institutioner.
I sammanhanget kan också nämnas att även det journalistiska ansvaret ser olika ut i Sverige och Finland.
Journalistiskt ansvar: Sverige vs. Finland
Skillnaden mellan Sverige och Finland ligger i journalistens personliga ansvar. I Sverige är det den ansvariga utgivaren, inte den enskilda journalisten, som bär det juridiska ansvaret för vad som publiceras. Detta ger journalister ett stort handlingsutrymme, men det har kritiserats för att minska det individuella ansvaret och självgranskningen hos skribenter.
I Finland är situationen annorlunda. Där har varje journalist ett personligt ansvar för det han eller hon skriver och publicerar. Om en artikel innehåller felaktigheter eller förtal kan journalisten personligen ställas till svars juridiskt. Det skapar en annan kultur än i Sverige, eftersom det finns en starkare betoning på journalistisk noggrannhet och ansvarstagande.
Slutsatser och reflektioner
Skillnaderna mellan Sverige och Finland, både vad gäller tjänstemannaansvar och journalistiskt ansvar, är påtagliga. Avskaffandet av tjänstemannaansvaret i Sverige har lett till en situation där det är svårt att utkräva ansvar inom den offentliga sektorn, vilket underminerar medborgarnas förtroende för myndigheter. Det finska systemet, med sin tydliga ansvarskultur, erbjuder en mer robust modell för att hantera fel och brister inom såväl den offentliga som den privata sektorn.
Frågan om att återinföra tjänstemannaansvar i Sverige kommer ibland upp i debatten om hur vi ska säkerställa att makt och ansvar balanseras på ett rättvist och effektivt sätt. I motionen ”Återinförande av tjänstemannaansvaret” 2024/25:2731 lämnade riksdagsledamoten Sten Bergheden (M) den 4 oktober 2024 ett förslag till riksdagsbeslut för beredning i konstitutionsutskottet. Det är ännu inte bestämt när utskottet kommer att ta ställning till motionen, vilket innebär att man inte vet när riksdagen kommer att fatta beslut om motionen i kammaren.
Merit Wager