Det är lätt att hamna på defensiven när den populära åsikter hamras in, sådana som låter bra när man säger dem och som media dessutom älskar. En sådan fråga är det populära ordet ”klyftor”, som egentligen handlar om skillnader mellan människor.
Som ord är ”klyfta” är kommunikativt genialiskt. Ett väldigt grafiskt ord som lätt frammanar bilder av något stort och farligt som separerar människor, som en ravin. Men det beskriver ju inte det man egentligen pratar om, vilket är ekonomiska skillnader mellan människor. Det är nämligen något vi måste ha. Det är något högern alltid borde försvara.
För vi är inte alla lika, vi föds inte lika och vi dör inte lika.
Det handlar inte om människovärde utan om exakt allt annat. Det är så världen ser ut och det är så det ska vara, för om människor inte var olika utan exakt likadana från födseln till döden hade ingenting hänt sedan mänskligheten var apor. En klyfta antyder något orättfärdigt och det är också skälet till varför en socialistisk kampanjstab någon gång började trumpeta in ordet.
Ekonomiska skillnader uppstår som ett resultat av både att vi är och föds olika, men också att människor under livets gång fattar olika beslut. Man ska dessutom inte ha otur. Om alla hade samma liv och samma tillgångar, varifrån skulle människor hitta motivationen och drivkraften att skapa, att ta sig längre, att förändra sina liv? Just för att vi har olikheter kan folk sträva efter något annat.
I en socialistisk drömvärld är alla likadana och alla olikheter ska bankas bort, eller förstöras. Även människor. Det har tagit sig många hemska uttryck genom historien, målsättningen har dock varit densamma varje gång socialismen testat. Olikheter ska bort, framför allt de ekonomiska.
Högern måste börja komma ihåg detta nästa gång klyftorna lyfts fram som något dåligt i debatten, att det inte handlar om klyftor utan om skillnader och att dessa visar inte ska utrotas utan visar att folk kan göra skillnad i sina liv.
Det är inte orättvist att någon annan har mer. Många svenskar är dessutom själva resultatet av klassresor, med fattigdom en, två eller tre generationer bort bara. Många som föddes på 40-talet i Sverige studerade inte på universitetet, de flesta faktiskt. Alla gick inte ens gymnasiet utan Sverige var ett industriland. Bara en generation bort var vi ett helt annat land. Det var på 1800-talet som vi fortfarande var ett land byggt på bönder, fiske, skogen.
Den som studerat, slitit och arbetat förtjänar att ha mer än en annan person. Det är inte orättvist. Det är något socialismen hittat på bara.
På samma sätt ökar skillnaderna mellan människor, inte minst de ekonomiska, när vi tar emot flyktingar och om hundratusentals flyktingar kommer på kort tid är det självklart att gruppen som har minst ökar mest. Om dessutom många av dessa har kort eller ingen utbildning och kommer från länder mycket långt ifrån Sverige, på alla sätt, cementeras skillnaderna för lång tid framöver.
Det tog lång tid innan svenskarna lyfte sig själva ur fattigdomen. Den perioden är historiskt mikroskopisk, när de flesta svenskar har det bra och vi betraktas som ett rikt land. Ett av skälen varför flyktingarna valde oss trots det enorma geografiska avståndet.
Min farmor fick inte studera och arbetade hela livet, hennes son var den första i släkten som studerade ens på gymnasiet och följaktligen även på universitet. Jag har fortsatt den klassresan och ger mina barn en ännu bättre uppväxt. Min man har en liknande familjehistoria.
Vi kommer inte från pengar, vi kommer från flit.
Men givetvis kommer det ta lång tid för många av de som kommit hit som flyktingar och deras barn att lyckas göra samma sak, när det tog många generationer för oss som är födda här. Att chansen däremot finns, det är det fina.
Och få länder ger så goda möjligheter till klassresan som ett land där utbildningen inte kostar något alls, där privata skolor betalas med skattemedel och där inga avgifter betalas för universitetsutbildning. Där man både får bidrag och förmånliga lån för att skaffa sig en högre utbildning.
Om alla vore samma, om skillnader var något dåligt, varför skulle en enda människa sträva mot ett nytt, bättre liv?
Rebecca Weidmo
fri högerdebattör på sajten uvell.se
