Vi försäkrar våra hus, våra bilar och våra liv. Vi skriver testamenten för att våra önskemål ska respekteras när vi inte längre finns. Men alltför få funderar över vad som händer om vi fortfarande lever – men inte längre kan fatta beslut själva.
Det är då livet kan bli som mest komplicerat.
När livet plötsligt förändras
En stroke, en olycka eller en demenssjukdom kan på kort tid göra att någon annan måste betala dina räkningar, sköta kontakterna med banken och myndigheter, förvalta din ekonomi eller hjälpa dig i kontakterna med vården. Frågan är bara vem.
Sedan 2017 finns möjligheten att upprätta en framtidsfullmakt. Med den kan du, medan du är frisk och vid dina sinnens fulla bruk, själv utse den person du litar mest på att företräda dig den dag du inte längre klarar det själv.
Ett självbestämmande som alltför få känner till
Det är ett av de tydligaste uttrycken för självbestämmande som lagen erbjuder – och ändå är det förvånansvärt få som känner till möjligheten. Varför?
Kanske för att vi ogärna planerar för sjukdom och åldrande. Kanske för att framtidsfullmakter sällan nämns i den offentliga debatten. Banker, vården och myndigheter informerar i varierande grad, men någon bred informationsinsats har egentligen aldrig gjorts. Det är synd, för en framtidsfullmakt kan vara minst lika viktig som ett testamente.
Om ingen framtidsfullmakt finns kan tingsrätten i stället utse en god man eller en förvaltare. Det är viktiga funktioner och många utför sina uppdrag med stor skicklighet och omtanke. Men de är ofta personer som den enskilde aldrig tidigare har träffat och som samtidigt ansvarar för många andra människors angelägenheter.
De flesta av oss skulle sannolikt föredra att den uppgiften i stället sköttes av en make, ett vuxet barn, ett syskon eller en nära vän – någon som känner oss, våra värderingar och våra önskemål.
Inte bara en fråga om ekonomi
En framtidsfullmakt handlar dessutom inte bara om pengar. Den kan omfatta ekonomiska och personliga angelägenheter, även om den inte ger någon absolut rätt för innehavaren att fatta alla typer av medicinska beslut. Svensk hälso- och sjukvård bygger fortfarande på särskilda regler om patientens samtycke. Däremot kan fullmaktshavaren ofta företräda den enskilde i praktiska kontakter med vården och andra myndigheter, om fullmakten är rätt utformad.
Det finns också en annan fullmakt som många glömmer bort: den vanliga fullmakten. Den gäller omedelbart och är helt fristående från framtidsfullmakten. Den kan ge en närstående rätt att redan idag sköta bankärenden eller andra praktiska uppgifter, även om fullmaktsgivaren fortfarande är fullt beslutsförmögen.
Här kommer bankerna in i bilden. De flesta banker accepterar framtidsfullmakter, men rutinerna skiljer sig åt. Banken behöver bland annat bedöma att fullmakten uppfyller lagens krav och att den har trätt i kraft innan den börjar användas. Många banker erbjuder också egna bankfullmakter, men de ersätter alltså inte en framtidsfullmakt – de kompletterar den. Därför kan det vara klokt att både skriva en framtidsfullmakt och lämna en separat bankfullmakt till någon man litar på.
Vad händer efter dödsfallet?
En annan fråga som sällan diskuteras är vad som händer när den som skrivit framtidsfullmakten avlider. Då upphör framtidsfullmakten omedelbart att gälla. I stället tar dödsboets regler vid. Bouppteckning ska förrättas och, om den avlidne var gift, ska bodelning genomföras. Den som tidigare varit framtidsfullmaktshavare har inte längre någon automatisk rätt att företräda dödsboet.
Om det finns flera dödsbodelägare kan de gemensamt ge samma person fullmakt att företräda dödsboet eller anlita personen för att praktiskt hjälpa till med bouppteckningen och bodelningen. Är alla överens kan alltså samma person fortsätta hantera många av de praktiska frågorna, men nu på en ny juridisk grund.
Framtidsfullmakten upphör som huvudregel när fullmaktsgivaren avlider. Om det därefter bara finns en enda dödsbodelägare – exempelvis ett enda barn till en ogift avliden förälder – blir situationen ändå relativt enkel. Barnet företräder därefter dödsboet i egenskap av ensam dödsbodelägare. Det behövs ingen ny fullmakt från någon annan, även om bouppteckningen fortfarande måste följa lagens formella regler.är livet plötsligt förändras
Det handlar ytterst om tillit
Det är egentligen detta som framtidsfullmakten handlar om: tillit. Om rätten att själv välja vem som ska hjälpa dig när du inte längre kan hjälpa dig själv. Om att minska risken för konflikter och göra livet lättare för dem som står dig närmast.
Det märkliga är därför inte att framtidsfullmakten finns. Det märkliga är att så många fortfarande inte vet att den finns.
Kanske borde framtidsfullmakten bli lika självklar som testamentet. Kanske borde den diskuteras när människor går i pension, skriver testamente eller besöker banken. Kanske borde kommuner, banker och vården informera betydligt oftare om möjligheten.
Men framför allt borde vi tala med våra närstående medan vi fortfarande kan. För den dag då behovet av en framtidsfullmakt uppstår är det redan för sent att skriva den. Och då är det inte längre du som bestämmer vem som ska fatta beslut om ditt liv.
Merit Wager
