Offentlighetsprincipen År 1766 antog Sverige som första land i världen en lag som reglerade rätten till det fria ordet – tryckfrihetsförordningen. Den bestod av två delar:
1. Rätten för alla att publicera tankar, åsikter och känslor i tryck.
2. Rätten för alla att ta del av myndigheternas och de styrande organens handlingar (till exempel beslut, protokoll och utredningar), och trycka dem om man ville. Den rättigheten kallas för offentlighetsprincipen.
Vid mitten av 1700-talet hade Sverige ett unikt parlamentariskt system som gav stor makt åt riksdagen och liten makt åt kungen. Under frihetstiden, 1719–1772, blev det viktigt att fritt kunna utbyta tankar och idéer samt att kunna väcka opinion och föra offentlig debatt. Detta ledde fram till den första tryckfrihetsförordningen.
– Att Sverige som första land i världen lagstadgade rätten till att i skrift uttrycka tankar, åsikter och känslor innebär att vi har en lång tradition av ett fritt meningsutbyte och konstnärlig frihet. Det handlar om grundläggande mänskliga rättigheter och sett i ljuset av vad som sker i omvärlden, något vi aldrig kan ta för givet. Vi har haft tryckfrihet i över 250 år, men vi måste försvara och stå upp för den varje dag. Att nås av beskedet att Unesco utsett tryckfrihetsförordningen till ett världsminne gör mig i dag extra stolt och glad över våra svenska grundlagar och över Riksarkivet och Kungliga biblioteket som tillsammans bevarar denna viktiga del av vår historia som format det Sverige vi ser i dag, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M), i en kommentar i ett pressmeddelande.
Genom källor som finns på Riksarkivet kan vi följa processen med att formulera en tryckfrihetsförordning, och genom trycksaker bevarade på KB kan vi studera lagens följder. Dokumenten har nu tillsammans utsetts till världsminne av Unesco, skriver Kungliga Biblioteket (KB) i ett pressmeddelande.
– Det är mycket glädjande att Unesco uppmärksammar Sverige för våra insatser för yttrandefrihet. Vikten av tryckfrihetsförordningen kan ses i ljuset av att Sverige idag runt om i världen är erkänt för sitt stöd för demokrati och medborgerliga friheter. Utmärkelsen kastar ljus över en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna i världen, säger riksarkivarie Karin Åström Iko och riksbibliotekarie Karin Grönvall i ett gemensamt uttalande.
Ett världsminne är ett dokument eller en samling i ett arkiv eller bibliotek, som är av stort värde för mänskligheten. Sedan tidigare finns sju världsminnen i Sverige: Alfred Nobels familjearkiv, Astrid Lindgrens arkiv, Dag Hammarskjölds samling, Emanuel Swedenborgs arkiv, Ingmar Bergmans arkiv, Silverbibeln och Stockholms stads byggnadsritningar.
Unescos världsminnesprogram syftar till att främja bevarandet av världens dokumentarv, verka för universell tillgång till dessa dokument och öka medvetenheten i världen kring förekomsten och betydelsen av dokumentarv. Svenska Unescorådet är nationell rådgivande och sakkunnig myndighet. Unescorådet stödjer svenska nomineringar till Världsminnesprogrammets internationella register, efter förslag från Svenska kommittén för Världsminnesprogrammet.
Tryckfrihetsförordningen nominerades till Unescos världsminnesregister år 2021.
Lagen, som finns på KB:
Kongl. Maj:ts Nådige Förordning, Angående Skrif- och Tryck-friheten
(Tryckfrihetsförordningen, 1766, i bibliotekskatalogen Libris)
Förarbeten till förordningen, som finns på Riksarkivet:
Riksens ständers stora deputations handlingar 1765−1766, volym 1 (grundlagsutredning)
Riksens ständers stora deputations handlingar 1765–1766, volym 2 (tryckfrihetsutskottet)
Andreas Henriksson
Redaktionschef
