Gängkriminalitet På en presskonferens på torsdag förmiddag den 15 juni presenterade justitieminister Gunnar Strömmer (M) den svenska åklagaren vid internationella brottsmålsdomstolen ICC i Haag, Lise Tamm, som utredare av ytterligare lagstiftning som ska användas av polis och åklagare för att trycka tillbaka de kriminella gängens expansion. Bland annat handlar hennes utredningsuppdrag om att utreda en kriminalisering av deltagande och medlemskap i kriminella gäng, och få fler dömda för detta.
– Sverige befinner sig i ett utomordentligt allvarligt läge, säger statsrådet Strömmer på pressträffen.
Det är en fråga som Tamm tidigare studerat på uppdrag av Riksåklagaren. Hennes slutsatser av den genomgången diskuterade hon i Sveriges Radios Söndagsintervju i P1 för inte så länge sedan. Intervjun går att lyssna på i efterhand. Den viktigaste slutsatsen är att Sverige i princip är ensamma i EU om att sakna en sådan lagstiftning. Istället har vi olika former av kriminaliserade förberedelser för olika brott, men dessa redskap bedömer hon i sin tidigare genomgång vara i praktiken oanvändbara i dagens kamp mot den allvarliga gängbrottsligheten.
– Jag känner mig hedrad av förtroendet, och jag tar mig an det med stor ödmjukhet, säger Lise Tamm.
Hon tillträder sitt uppdrag efter sommaren, då hon avslutat sina nuvarande uppdrag i Haag. Utredningen skall redovisas för justitiedepartementet senast 16 september 2024.
– Den nuvarande lagstiftningen är mycket föråldrad och härstammar från 1960-talet. Det handlar om ett stort samhällshot.
2018 tillträdde Tamm som chef för riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, RIO. 2022 lämnade hon Sverige för tjänsten som åklagare vid internationella brottsmålsdomstolen ICC i Haag. Ett av hennes tidigare större mål som åklagare är det mot Jackie Arklöv år 2006.
Andreas Henriksson
Redaktionschef
