Att sänka arbetsgivaravgiften för unga är en investering i Sveriges framtid. Under senare tid har debatten om arbetsgivaravgifter tagit fart, och unga arbetssökande har hamnat i fokus. Det handlar om att skapa förutsättningar för en inkluderande arbetsmarknad och att bryta trösklar som hindrar unga från att komma in i arbetslivet.
Höga arbetsgivaravgifter utgör en betydande kostnad för företag, särskilt små och medelstora företag. Enligt Svenskt Näringsliv skulle sänkta avgifter minska denna börda och ge fler unga möjlighet till arbete. Småföretagen, som ofta är en inkörsport till arbetsmarknaden, skulle enklare kunna anställa, vilket i sin tur skapar ringar på vattnet i samhällsekonomin. Detta handlar inte bara om siffror utan om att ge unga en chans att bygga sin framtid.
Historiskt har vi sett positiva effekter av liknande reformer. Enligt en studie från IFN ökade sysselsättningen bland unga tydligt efter att arbetsgivaravgiften sänktes, särskilt i grupper med svag förankring på arbetsmarknaden (Payroll Taxes and Youth Labor Demand, 2014).
Trots detta finns det motstånd. Kritiker pekar på att reformen kostar staten stora summor pengar som kunde användas till andra områden. Men detta resonemang förbiser det långsiktiga perspektivet. Göteborgs-Posten beskriver detta som ett svek mot unga. Att inte prioritera deras inträde på arbetsmarknaden riskerar att skapa en generation som känner sig utanför och utan framtidstro.
På EU-nivå har vi sett liknande debatter, där medlemsländer pressas till att anpassa sig till hårdare regler. Samtidigt har Sverige en unik arbetsmarknad där ansvaret för att hjälpa unga in i arbetslivet är en central del av vår samhällsmodell. Det finns ett brett stöd i riksdagen för att prioritera reformer som gynnar unga, och flera motioner har framhållit vikten av att skapa trygghet och stabilitet.
Ett konkret exempel på effekterna av sänkta arbetsgivaravgifter går att hitta bland småföretagen. Enligt en undersökning från Tidningen Näringslivet är åtta av tio företag redo att anställa om arbetsgivaravgiften sänks, särskilt för unga (TN, 27 juni, 2025).
Vidare visar en analys från Timbro att reformen med sänkta arbetsgivaravgifter under perioden 2007–2009 ledde till 18 000 fler i arbete, vilket motsvarar 5 000 fler jobb än vad andra studier tidigare uppskattat (Timbro, 2020).
Även skatteexperter har lyft arbetsgivaravgiften som en återkommande källa till frustration och ett konkret hinder för sysselsättning, särskilt bland unga.
Slutligen handlar detta inte bara om en ekonomisk fråga, utan om vilket samhälle vi vill bygga. Vill vi ge unga förutsättningar att bidra till och växa inom arbetslivet, eller riskera att en hel generation hamnar efter? Att sänka arbetsgivaravgifterna för unga är ett tydligt budskap om att vi tror på deras potential och är villiga att investera i deras framtid. Varför ska det vara så svårt att fatta ett så enkelt och logiskt beslut?
Filip Linnert
högerkonservativ debattör
