Att sänka arbetsgivaravgiften för unga är en investering i Sveriges framtid. Under senare tid har debatten om arbetsgivaravgifter tagit fart, och unga arbetssökande har hamnat i fokus. Det handlar om att skapa förutsättningar för en inkluderande arbetsmarknad och att bryta trösklar som hindrar unga från att komma in i arbetslivet.
Höga arbetsgivaravgifter utgör en betydande kostnad för företag, särskilt små och medelstora företag. Enligt Svenskt Näringsliv skulle sänkta avgifter minska denna börda och ge fler unga möjlighet till arbete. Småföretagen, som ofta är en inkörsport till arbetsmarknaden, skulle enklare kunna anställa, vilket i sin tur skapar ringar på vattnet i samhällsekonomin. Detta handlar inte bara om siffror utan om att ge unga en chans att bygga sin framtid.
Historiskt har vi sett positiva effekter av liknande reformer. Under tidigare perioder när arbetsgivaravgiften sänktes för unga ökade anställningarna markant. Detta visar tydligt att när kostnaderna för att anställa minskar, så växer incitamenten för företag att satsa på ungdomar. Dessutom får staten tillbaka investeringen i form av högre skatteintäkter och minskade utgifter för arbetslöshetsersättningar.
Trots detta finns det motstånd. Kritiker pekar på att reformen kostar staten stora summor pengar som kunde användas till andra områden. Men detta resonemang förbiser det långsiktiga perspektivet. Göteborgs-Posten beskriver detta som ett svek mot unga. Att inte prioritera deras inträde på arbetsmarknaden riskerar att skapa en generation som känner sig utanför och utan framtidstro.
På EU-nivå har vi sett liknande debatter, där medlemsländer pressas till att anpassa sig till hårdare regler. Samtidigt har Sverige en unik arbetsmarknad där ansvaret för att hjälpa unga in i arbetslivet är en central del av vår samhällsmodell. Det finns ett brett stöd i riksdagen för att prioritera reformer som gynnar unga, och flera motioner har framhållit vikten av att skapa trygghet och stabilitet.
Ett konkret exempel på effekterna av sänkta arbetsgivaravgifter går att hitta bland småföretagen. Dessa företag utgör ryggraden i svensk ekonomi och har en avgörande roll i att erbjuda unga deras första anställningar. Sänkta arbetsgivaravgifter under 2007 och 2009 ledde till en ökning av sysselsättningen bland unga med cirka 6 000–10 000 jobb, med särskilt stor effekt i områden med hög ungdomsarbetslöshet.
Vidare lyfter tidningen Näringslivet vikten av att inte öka arbetsgivaravgifterna för unga. Att göra det dyrare att anställa skulle kunna få motsatt effekt, med färre möjligheter för ungdomar att få arbete. Vi riskerar även att förlora internationell konkurrenskraft när företag ser sig om efter mer gynnsamma arbetsvillkor i andra länder.
Slutligen handlar detta inte bara om en ekonomisk fråga, utan om vilket samhälle vi vill bygga. Vill vi ge unga förutsättningar att bidra till och växa inom arbetslivet, eller riskera att en hel generation hamnar efter? Att sänka arbetsgivaravgifterna för unga är ett tydligt budskap om att vi tror på deras potential och är villiga att investera i deras framtid. Varför ska det vara så svårt att fatta ett så enkelt och logiskt beslut?
Filip Linnert
högerkonservativ debattör
