Det är småaktigt att gynna dem som inte arbetar, och samtidigt straffbestraffa personer som sliter och tar ansvar.
Häromdagen aviserade Socialdemokraterna att de röda inför en ny skatt om de vinner valet i höst. De ”mest förmögna”, ”de allra rikaste” och ”de med höga inkomster” ska betala mer. Pengarna ska gå till välfärd.
Det är verkligen inte första gången vi hör dessa toner. Redan 2021 ville S införa en miljonärsskatt. ”De rikaste i samhället har råd att bidra mer”, menade Magdalena Andersson (S), som då var finansminister.
Kamraterna i Vänsterpartiet har en än mer aggressiv ton, och partiledaren Nooshi Dadgostar har pekat ut de superrika som vänsterns huvudfiende. I december berättade hon att V vill se ny skatt för dem med en förmögenhet på över en miljard kronor.
Dadgostar menade till och med att alla som sparat eller gjort vinst på något vis stulit pengarna. ”De superrika har blivit ännu rikare på hårt arbetande människors bekostnad”, sa hon till TT. ”De superrika sätter i dag stor press på hårt arbetande familjer genom att pressa dem på högre matpriser”. ”De superrika håller på att krossa människors ekonomi och det driver också fram inflation och hög arbetslöshet i hela landet”, sa hon i sitt jultal.
Anklagelserna är snurriga.
Arbetslösheten har ju inte alls drivits fram av enskilda företagare eller svenskar som sparat i fonder i stället för att shoppa. Den främsta anledningen till många går arbetslösa länge och behöver bidrag är i stället att många migranter saknar utbildning och språkkunskaper, och inte utnyttjar Sveriges generösa möjligheter att förkovra sig.
Enligt SCB har mer än hälften av alla utrikes födda barn i Sverige låg ekonomisk standard, men det är faktiskt inte de rikas fel. Skulden ska läggas på föräldrar som inte jobbar för att ge sina barn en trygg uppväxt.
De rödgröna vill höja skatter och samtidigt göra det lättare att få bidrag. Höjt barnbidrag, studiebidraget, bostadsbidrag, slopat karensavdrag med mera. Detta minskar ytterligare incitamenten att försörja sig själv. Redan idag lönar det sig dåligt att utbilda sig. Att lägga ytterligare bördor på dem som strävar, och ge till dem som låter bli, får svåra konsekvenser för vår ekonomi på sikt.
Och sanningen är den att de som tjänar mest redan betalar skyhöga summor i skatt. Enligt Dagens Industri betalade exempelvis finansmannen Jan Ståhlberg hela 337 miljoner under 2024. Tre toppar från Spotify betalade tillsammans nära 785 miljoner.
För den som inte har insikt om dynamiska effekter kanske det verkar som att det offentliga får in mer om de rika plundras, men så enkelt är det inte.
När värnskatten avskaffades ökade skatteintäkterna, eftersom fler arbetade mer när de fick behålla mer av sin lön.
Om den statliga inkomstskatten sänks till 10 procent blir statens inkomstbortfall 26 miljarder, enligt Almega, men när det blir mer lönsamt att arbeta kommer pengarna snabbt tillbaka.
Nationalekonomen Daniel Waldenström har räknat ut att det högst kan bli några miljarder till statskassan via en miljonärsskatt om skattesatsen är 1 procent. Det skulle höja skatteintäkterna med en ynka promille.
Om skatterna höjs ökar dessutom risken att fler väljer att lämna landet, och då blir det noll till välfärden.
Vänsterns skattehöjningar kommer kort sagt att göra landet fattigt – nu och framöver.
Högern har dessvärre inte använt tiden vid makten för att skifta svenskarnas syn på skatter, utan mer låtit som kopior av sossarna.
Ulf Kristersson (M) har tidigare uttalat att sänkta marginalskatter är ”moraliskt rätt”. Men den retoriken har inte dominerat. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har i stället vid flera tillfällen motiverat skattesänkningar med att de får människor att konsumera mer och därmed sätter fart på svensk ekonomi.
Om högerpartierna får fortsätta i fyra år till är en viktig uppgift att inpränta att det är respektfullt att låta folk få behålla frukterna av sina insatser – och orättvist rofferi att konfiskera dem.
Samt att den som vill bli rik ska hejas på och själv kunna ta sig upp utan att tryckas ner av giriga politiker.
Carolin Dahlman
