Efter upprepade larm om missförhållanden och bristande registerkontroller återkallade IVO i oktober 2025 Smultronbackens tillstånd. Innan beslutet hade bolaget hotat att polisanmäla kommunala tjänstemän som larmat. Bolaget överklagade – och fick beslutet tillfälligt stoppat i kammarrätten.
Göteborgs stad häver avtalet i förtid
Den 14 april 2025 hävde Göteborgs stad avtalet med Areso Vård och Omsorg AB i förtid.
Som skäl angav staden bland annat att bolaget anställt en person som dömts för ringa narkotikabrott och rattfylleri – trots att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) redan i december 2023 påpekat brister i bakgrundskontroller.
Staden uppgav också att man fått kännedom om missförhållanden genom uppföljningar och kontakter med andra kommuner, bland annat uppgifter om isolering och inlåsning av placerade barn.
Enligt Göteborgs stads inköps- och upphandlingsförvaltning har bolaget inte väckt talan mot hävningen av avtalet.
Kritik och motangrepp
Den 9 september 2025 skickade bolagets ägare Parham Zadeh ett mejl direkt till IVO med rubriken “Inkommer med synpunkt som berör Göteborg Stad”.
I mejlet pekade han ut namngivna kommunala tjänstemän som ansvariga för att ha skadat bolagets rykte. Han ifrågasatte stadens uppgifter om att bolaget prioriterade ekonomisk vinst framför barnens behov och uppgav att påståendena saknade grund.
Bolaget uppgav att man övervägde att polisanmäla både kommunen och enskilda tjänstemän.
IVO återkallar tillståndet
Den 6 oktober 2025 beslutade IVO att återkalla bolagets tillstånd att bedriva HVB-verksamhet och konsulentverksamhet för familjehem.
Myndigheten hänvisade till tre huvudsakliga skäl:
- att bolaget försvårat tillsynen
- upprepade brister i registerkontroll
- allvarliga missförhållanden i verksamheten
I beslutet konstaterade IVO att bolaget lämnat oriktiga uppgifter om att äkthetskontroller av digitala registerutdrag hade genomförts inför anställning. När myndigheten kontrollerade uppgifterna med Polismyndigheten framkom att några sådana kontroller inte hade gjorts.
Enligt IVO saknades äkthetskontroll av digitala registerutdrag för nio anställda.
Myndigheten bedömde att bolaget och dess företrädare därmed visat bristande vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter och inte uppfyllde kravet på lämplighet enligt socialtjänstlagen.
Bolaget överklagar
Fyra dagar efter IVO:s beslut överklagade bolaget återkallelsen till Förvaltningsrätten i Karlstad och begärde att beslutet tills vidare inte skulle gälla.
I överklagandet tonade bolaget ned allvaret i kritiken. Man skrev att “de påtalade bristerna inte är av sådan allvarlig karaktär att de kan ligga till grund för ett återkallande av tillståndet” och att “bristerna i flera fall varit ursäktliga.”
Samtidigt varnade bolaget för konsekvenserna av ett omedelbart stopp. Ett verkställande av beslutet skulle enligt bolaget innebära att verksamheten inte kunde drivas vidare, att konkurshotet var överhängande och att stora ekonomiska förluster riskerade att uppstå. Bolaget lyfte också att ett trettiotal anställda skulle påverkas “högst väsentligt.”
Bolaget hävdade vidare att regelverket kring digitala registerutdrag varit otydligt och att det saknades lagstöd för krav på äkthetskontroll.
IVO gjorde en annan bedömning. Myndigheten konstaterade i beslutet att “bolaget har lämnat oriktiga uppgifter till IVO om att äkthetskontroller av registerutdrag hade genomförts.” När uppgiften kontrollerades med Polismyndigheten framkom enligt IVO att några sådana kontroller inte hade gjorts.
Myndigheten motsatte sig att beslutet skulle stoppas och framhöll att hänsynen till placerade barns hälsa och säkerhet talade mot inhibition.
Domstol stoppar återkallelsen tillfälligt
Den 17 oktober avslog förvaltningsrätten bolagets begäran om inhibition. Bolaget överklagade beslutet till Kammarrätten i Göteborg. Tio dagar senare beslutade domstolen att IVO:s återkallelse tills vidare inte skulle gälla. Kammarrätten konstaterade att ett återkallande av tillstånd är en mycket ingripande åtgärd och att utredningen gav anledning att betrakta utgången i målet som oviss. Beslutet innebar att verksamheten formellt kunde fortsätta i väntan på förvaltningsrättens slutliga prövning. När beslutet kom hade dock de två kvarvarande barnen redan flyttats från hemmet.
Pengarna och processen
I överklagandet lyfte bolaget särskilt fram de ekonomiska konsekvenserna av återkallelsen. Man beskrev konkursrisken som överhängande och framhöll att ett trettiotal anställda riskerade att förlora sina arbeten.
IVO gjorde en annan bedömning.
Myndigheten ansåg att intresset av att skydda placerade barn från allvarliga missförhållanden vägde tyngre än bolagets ekonomiska intressen.I nästa del: kommunerna som sluter upp i förvaltningsrätten.
I nästa del: kommunerna som sluter upp i förvaltningsrätten.
Christel Prinsén
redaktionschef
