Simona Mohamsson gör sitt bästa. Men gladast vinner inte.
”Vi tar ansvar. För din frihet”, kommer Liberalerna att lova i valrörelsen.
Vad det nu betyder.
Partiledaren Simona Mohamsson sa i sitt tal på riksmötet i helgen: ”Genom liberalt ansvar lägger vi grunden för människor att stå på. Så att de får frihet att göra sina egna val och fatta sina egna beslut.”
Den som är kreativ, med livlig fantasi, kan nog klämma in de flesta reformer i detta på ytan attraktiva ordmoln. Frihet, frihet, frihet. Ansvar, ansvar, ansvar.
Vem som ska få frihet från vem och ta ansvar över vad är oklart. Liberalismen har ju många sidor, och vänster och höger har sin egen definition. Frihet från staten eller frihet genom staten? Frihet via skattefinansierad LSS eller frihet via låga skatter? Individens ansvar eller statens ansvar?
Det är inte första gången jag känner att L-politiker behöver gå på filosofiseminarium.
”Det är många där ute som längtar efter ett parti som tar ansvar för Sveriges bästa!”, hojtade Mohamsson och verkade ha missat att det där ordet nog är svensk politiks mest använda det senaste decenniet – av alla partier. Samt att det onekligen råder delade meningar om vad ”Sveriges bästa” verkligen är.
Men hej hopp, optimismen och de stora orden tar över. Simona Mohamsson är alltid lika glad och övertygad, även om hon ibland helt byter spår och sida.
L känner viss medvind just nu efter Kramen med stort K i mars. Fler blir medlemmar och partiledarens förtroendesiffror stiger. Enligt vissa mätningar är väljarna mer benägna att rösta på partiet.
L-ledaren strålar på bild vad som än händer, men det är rörigt och väljarna bör se upp. L ligger långt under spärren än. Det är inte många veckor kvar till valet och det är kaotiskt efter beslutet att L accepterar Sverigedemokraterna i högerregering. Flera kända liberaler vägrade åka till helgens möte. Andra har hoppat av helt. Partiet har brottats med stora problem när det gäller att fylla alla luckor efter avhopparna, enligt TV4.
I Göteborg och Stockholm kommer det att låta helt olika i höst om det fördjupade samarbete mellan Tidöpartierna. På Gotland samverkar SD och L. I andra kommuner är det frostigare.
Vad gäller vinstförbud i skolan får Mohamsson både L i Stockholm och Göteborg emot sig. De kommer inte att driva partiets linje om att fasa ut vinstintresset.
Även samarbetet med Liberala ungdomsförbundet knakar. Mohamsson sa i en intervju med TT att hon kommer att stå sida vid sida med Luf i höst, och ser ”fram emot att göra valrörelse tillsammans med dörrknackningar och ett och annat skolbesök”.
Men Luf nobbade riksmötet i helgen och förbundsstyrelsen vill inte delta i det centrala kampanjarbetet med Mohamsson. 2:e vice LUF-ordförande i Stockholm, Vilgot Andersson, skrev på X: ”Simona verkar fortfarande inte förstå. Ingen nationell kampanj för hennes parti. Punkt.”
Mohamsson själv sa i en kommentar att ”de som kanske har stödröstat på Moderaterna eller andra partier ska få känna att de kan komma hem till Liberalerna” – som om någon enda väljare någonsin ha lämnat L för att stötta stora M.
Men det gäller tydligen att tänka positivt.
”Välkomna till Sveriges enda liberala parti”, utropade partiledaren på mötet i Karlstad i helgen.
I talet malde Mohamsson på: ”Vi vill att friheten i vardagen ska växa. Att alla människor ska känna att man har makt över sitt eget liv”.
Grejen är bara att med L blir det frihet inom ramar, och makt så länge vi lyder dem. Delar föräldraledigheten lika. Sätter barn i förskola. Stöttar SVT.
Det kan lätt bli förvirrat hur L är stenhårt tvingande kring pappamånader och skola ena minuten för att nästa ropa FRIHET! Liberalerna vill å ena sidan sänka skatter och å andra ge mer till public service och annat.
”Livet ska bli enklare, friare och en gnutta roligare för den som gör sitt bästa”, tjoade partiledaren.
Ja, hennes eget liv blir nog aningen enklare när L försvinner från riksdagen i höst. Men tjohoo, det verkar inte bekymra henne.
Carolin Dahlman
