När vattnet stiger i åar och älvar samlas laxar vid mynningarna och utnyttjar vattenrikedomen för att simma motströms uppför forsar och fall, allt för att nå den sjö där de en gång föddes. I sjön lägger honorna sin rom, som befruktas av hanarnas mjölke. Små yngel föds. De växer sig till stora fiskar och beger sig sedan ut på en lång simtur längs ån eller älven ner till havet.
En lax har aldrig mött vare sig sin far eller mor. Den vet inget om sina förfäder, om hur de vandrat samma väg många generationer tidigare. Den handlar på medfödd instinkt.
Varje vattendrag har sina laxar. I Sverige sker vandringen uppför vattendragen om våren, då snösmältningen ger mest vatten i åarna och älvarna. Men det är givetvis stor skillnad på Västkustens laxar i Göta älv och i Hallands floder jämfört med Norrlands älvar. Varje vattendrag har sin tid för laxvandringen. Ju längre norrut, desto senare vandrar laxen. I Skottland och i Kanada vandrar laxen uppför floderna om hösten och den tidiga vintern, då det regnar som mest.
Om en människa skulle födas på samma sätt som en lax, ensam och övergiven, skulle hon inte ha en chans att överleva. Under sina första år måste människan ha hjälp med allt. Hon behöver matas och bytas på, måste tvättas och läras att gå, att tala och allting annat. Och långt efter att en människa lärt sig gå äta själv är hon långt ifrån redo att naturligt ta del av världen runt omkring. Det tar närmare tjugo år innan människan är mogen att stå på egna ben i världen.
Detta beror på att den nyfödda människans nervsystem ännu inte är vare sig färdigutvecklat eller koordinerat. Och i takt med att detta utvecklas sker det genom att människan imiterar andra i sin omgivning, dels vad de gör, dels vad de säger till det lilla barnet att göra. Hur människan blir som vuxen är till mycket stor del beroende av uppväxten.
Vi kan utgå från att människan till sin natur, när hon är nyfödd, har möjlighet att bli egoistisk eller givmild, modig eller feg, underdånig eller aggressiv och så vidare. Vilka sidor som utvecklas beror på omgivningens reaktioner och självfallet vilka erfarenheter människan får under sin uppväxt.
Om en människa blir aggressiv eller lugn beror inte enbart på medfödda egenskaper. Växer man upp bland aggressiva människor som belönar aggressivitet, är chansen mycket större att man blir aggressiv. Växer man upp bland människor som belönar lugn och fridsamhet, lär människan bli betydligt lugnare.
Det är därför inte konstigt att det finns vissa kulturer som är mera fredliga och andra som är mera hetsiga. Det finns hetsiga norrlänningar och kolugna italienare, men det motsatta är vanligare.
Filosofen Immanuel Kant uppmärksammade detta i sin ”Tankar kring en universell historieskrivning för en kosmopolitisk plan” (1784, svensk översättning 2017), hur den enskilda människan har en fri vilja att göra vad hon vill, men trots att vi alla använder oss av vår fria vilja kan man lätt se mönster i hur vi handlar, mönster som skiljer sig åt från en tid till en annan, från en kultur till en annan.
En kultur handlar om så mycket. Våra personligheter är bara en liten del av dem. Vilken mat vi äter, vilka kläder vi bär, vilka hus vi bor i, vilka fester vi firar och hur vi firar dem, allt är en del av kulturen.
Kulturerna förändras hela tiden, men de förändras utifrån de förutsättningar som kulturerna ger, vilket gör att de ändå förbli olika. Det är detta så många har svårt att fatta. Den vanliga invändningen att det inte finns någon specifikt svensk kultur, exempelvis, brukar motiveras med att dagens svenskar lever helt annorlunda än äldre tiders svenskar. Det är så sant som det är sagt. Vissa traditioner har därför försvunnit i takt med att samhället förändrats, men nog sjutton finns det saker som är typiskt svenska också nu.
Men en del av de traditionerna har inslag som alldeles uppenbart kommer utifrån. Vi vet ju hur det brukar låta kring jul när det alltid dyker upp någon festförstörare som måste påpeka att julgranen härstammar från Tyskland, tomten från Turkiet och Lucia från Italien. Vi behöver inte gå inte på att det där inte stämmer, eftersom det inte spelar någon roll om kulturella särdrag har utländsk bakgrund. Tango har blivit en finsk nationaldans och i Nordnorge finns flest hårdrockband per capita i världen. Det finns någon i den lokala kulturen som gör att vissa utländska influenser gillas medan andra ratas.
Laxarna vet instinktivt vilken åmynning som leder till den sjö där de en gång föddes. Inte bara det. De vet dessutom när på året som det är mest vatten i ån för att de ska kunna simma upp där. Människan har också många instinkter, men framför allt har vi hjärnor med ett otroligt myller av nervtrådar som genom våra liv, vår uppfostran och våra erfarenheten formas på ett visst sätt, det som blir vår personlighet. Det gäller på individuella plan, men det gäller också oss människor i grupp. Grupper har också olika personligheter. Att grupper är olika är inte något man måste förneka, vilket alldeles för många människor gör. Olikheterna kan tvärt om vara en källa till rikedom och glädje.
Dan Korn
