Inte på flera år har debatten varit så fokuserad på kost och hälsa som just nu, när Livsmedelsverkets nya kostråd kritiseras, den vegetariska skolmaten debatteras och intresset för kost och kroppen aldrig varit så stort . Ändå är det ingen som pratar om den stora proteintrenden.
2010-talet var vegotrendens era och media var full av hyllningar till vegokost, influensers inom vegansk kost dök upp och projekt som ”köttfri måndag” lanserades. Hyllorna fylldes med ekologisk mat och alla butiker skyltade om grön kost. Offentlig upphandling i kommuner började fokusera på ekologiskt och vegetariskt, och Svensson började tänka på att äta mer grönsaker i vardagen.
Mycket av detta berodde på den dominerande frågan i politiken klimatet, som inte minst drevs av unga, och det var därför en politiskt driven kosttrend. Branschen hakade på och olika ultraprocessade produkter som ska efterlikna kött har dykt upp i den bransch som idag kallas ”foodtech”.
Men klimatfrågan är inte central längre och sedan flera år sjunker försäljningen av ekologiska livsmedel, skyltarna om vegomat har i tysthet plockats ner och köttkonsumtionen, från att ha minskat varje år från 2010 till 2020, ökar nu.
Protein är helt enkelt trendigt, och den trenden kommer dessutom inte enbart från politik, där folk är mer konservativa, utan nu handlar det även om hälsa. Styrketräning har blivit vanligt och människor oavsett ålder anpassar delvis sin kost till att optimera träningen, något som tidigare bara bodybuilders höll på med.
Varför har ingen plockat upp detta i media och politiken undrar jag, när såväl internet som butiker idag mer och mer domineras av protein.
Den allra trendigaste maten, som även drivs på av den uppsjö fitnessinflucensers online som finns, är bland annat keso, kvarg, grekisk yoghurt, nötfärs, kyckling och ägg. Med detta kan man även göra egna proteinsnacks, bröd och mellanmål i en uppsjö av enkla snabba recept, som alla syftar till att maxa proteinnehållet för att få en så stark kropp som möjligt. Fler och fler pratar i sin vardag om antal gram protein de äter per dag.
När jag såg TV-kocken Matfashionistan i veckan på Instagram publicera sin version på högproteinbröd genom att mixa keso kan man konstatera att trenden verkligen sipprat ner till allmänheten nu.
Matproducenterna har sett detta komma och nu lanseras i strid ström högproteinprodukter i form av knäckebröd, ost även snacks med protein. Vego är helt ute, protein inne och det har lett till såväl kvargbrist som nötfärsbrist. Producenterna hinner inte med och vår inhemska produktion av nötkött är svårt sargad av just vego-decenniet.
Debatten om skolmaten som nu rasar handlar därför inte bara om politik och att klimatpolitiken fått styra när fler och fler skolmatsedlar förvandlats till vegomatsedlar, där det enda proteinet idag nästan bara är kycklingprodukter. Utan den visar att politiken och myndigheter inte heller är i takt med hälsoråd och människors nyvaknade intresse för det.
I grupper i sociala medier och artiklar om klimakteriebesvär utbyts just råd om att öka proteinintaget för att inte bara må bättre just nu utan dessutom behålla viktig muskelmassa som äldre.
Att samtidigt när unga betydligt mer än tidigare vill äta protein dra ner kött i skolan är tondövt. Men det gäller även Livsmedelsverket. De valde att sänka köttråden i en tid när vanliga människor köper nötfärs och kyckling som aldrig förr. Man kanske började för att testa men många människor, inklusive jag själv, har märkt hur bra man mår av en högproteinkost. Inte minst är man mätt betydligt längre.
Proteintrenden är här för att stanna, för intresset för hälsa, träning och mat har vuxit under hela 2000-talet men aldrig varit så stort och så allmängiltig som idag. Det måste nu politiken börja acceptera.
Rebecca Weidmo Uvell
