Regeringen och Sverigedemokraterna presenterar ett nytt regelverk som skärper villkoren för familjeåterförening. Försörjningskravet höjs med 17 procent och den som vill hämta hit sin familj får vänta i två år.
Den svenska regeringen presenterade på tisdagen en av de mest genomgripande förändringarna av anhöriginvandringens regler på decennier. Migrationsminister Johan Forssell stod bakom förslaget tillsammans med de migrationspolitiska talespersonerna Ludvig Aspling (SD), Ingemar Kihlström (KD) och Patrik Karlson (L).
Bakgrunden är att uppehållstillstånd beviljade på grund av anknytning utgör en allt större andel av den totala invandringen till Sverige. Under 2025 utgjorde sådana tillstånd 56 procent av det totala antalet beviljade uppehållstillstånd, och under de fyra första månaderna av 2026 var andelen uppe i 59 procent.
Tvåårig väntetid för asylrelaterad invandring
Den mest uppmärksammade åtgärden är den tvååriga väntetiden som träder i kraft för anknytningspersoner med asylrelaterade uppehållstillstånd. Personen måste ha bott i Sverige i minst två år innan en ansökan om familjeåterförening kan beviljas. Undantag görs för arbetskraftsinvandrare och forskare.
Förslaget motiveras med att en etableringsperiod i Sverige ska ge bättre förutsättningar för integration, både för anknytningspersonen och för de familjemedlemmar som senare anländer.
Höjt försörjningskrav – även vid förlängning
Det ekonomiska kravet för att ta hit anhöriga strammas åt kraftigt. Utgångspunkten är det så kallade normalbeloppet i utsökningsbalken, men regeringen väljer att lägga nivån 30 procent över detta. En nyhet är också att försörjningskravet nu även ska gälla vid förlängningsansökan.
Vid bedömningen av huruvida kravet uppfylls tillåts lön samt inkomster från näringsverksamhet eller förmögenhet räknas in. Däremot utesluts uttryckligen inkomster från subventionerade anställningar, ersättningar från arbetslöshetsförsäkring och aktivitetstöd. Sjukpenning och föräldrapenning ska dock få tillgodoräknas.
Enhetlig åldersgräns på 21 år
I dag tillämpas olika åldersgränser beroende på vilken kategori ett barn tillhör – i vissa fall har 21 år gällt, i andra 18 år. Regeringen väljer nu att enhetliga detta till 21 år för samtliga kategorier och går därmed inte vidare med en utredning som föreslagit att 18 år ska gälla generellt.
Skärpt beviskrav för biologiskt släktskap
För att säkerställa att barn faktiskt är biologiska avkomlingar till den person som söker familjeåterförening skärps beviskravet. Dagens krav på att ett biologiskt släktskap ska vara sannolikt ersätts med ett krav på att det ska vara styrkt. DNA-analys ska fortsätt kunna erbjudas som komplement när övrig dokumentation inte räcker.
Anpassning till EU:s miniminivå
Regelverket anpassas även till EU:s familjeåterföreningsdirektiv. Uppehållstillstånd ska beviljas som en rättighet när anknytningspersonen omfattas av direktivet och det gäller make, sambo och barn inom kärnfamiljen. I övriga fall omvandlas rätten till en möjlighet, vilket innebär att en helhetsbedömning ska göras där även skälen mot att bevilja ansökan vägs in.
Christel Prinsén
redaktionschef
