Unga sover för lite och surfar för mycket. Nu kommer lagförslag som ska styra hur barn använder mobiler – men bäst vore om vuxna tog ansvar över sina egna barn.
Häromdagen la regeringen i Australien ett förslag om att förbjuda sociala medier för alla under 16 år. De unga ska inte längre ha rätt att använda bland annat Instagram, TikTok och X. Anledningen är enligt premiärministern att ungas psykiska och fysiska hälsa är i fara.
Andra länder går i samma riktning. Florida förbjöd i mars sociala medier för barn under 14 år. För någon vecka sen aviserade den norska regeringen att den vill höja åldersgränsen för att använda sociala medier till 15 år. Vår socialminister Jakob Forssmed (KD) sa att han inte utesluter en liknande åtgärd här. Socialdemokraterna vill förbjuda sociala medier för barn, berättade Magdalena Andersson (S) i juni. Liberalerna föreslog i mars barnlås på sociala medier, spel och streamingtjänster efter klockan 23.
Förbudsivrandet har gott syfte. Men även om det är väl belagt att sociala medier kan leda till omfattande problem är politikernas tvärstopp inte nödvändigtvis den bästa lösningen.
I stället måste vuxna människor som väljer att sätta barn till världen ta större ansvar över deras välmående.
Livet är fullt av utmaningar, och staten kan inte skydda oss från alla. Vi måste bygga motståndskraft och inre styrka för att kunna motstå frestelser och faror. Ett starkt samhälle består av kapabla, resilienta individer med egna mentala muskler, som kan hantera svårigheter som dyker upp. Om politiker ger sken av att kunna ta bort det jobbiga blir vi försvagade och beroende.
Därmed inte sagt att sociala medier enbart är en härlig plats för stimulerande möten. Nätmobbning, sämre sömn och minskad fysiska aktivitet är några av problemen.
Expressen berättade i helgen om Ella, 12, som i oktober tog sitt liv efter mobbning på Snapchat. Tre tjejer hade spridit privata bilder av 12-åringen och låtsats vara en pojke som ville prata med henne.
Men även det är inte Snapchats fel att Ella mobbades. De tre tjejernas föräldrar ska inte komma undan skuld för att världen anklagar en app i mobilen. Det var flickorna som betedde sig ondsint, oavsett plattform. Ella tog livet av sig på grund av deras beteende, illvilliga val och elaka handlingar.
Visst kan sociala medier också påverka vår självkänsla. Var femte svensk kvinna känner sig mindre attraktiv efter att ha surfat omkring. Var tionde svensk känner sig misslyckad när de jämför sitt liv med andras.
Det är självklart jobbigt att se alla de snygga och framgångsrika i flödet. Men det är en del av livet. Unga behöver lära sig att inspireras av andra i stället för att klanka ner på sig själva. Det är ett mindset som behövs oavsett TikTok, YouTube eller Instagram. Föräldrars jobb är att hjälpa barnen att stärka självkänslan, så att de kan se till synes perfekta kroppar och ändå älska sin egen.
Oavsett sociala medier mår många dåligt i samhället. Det rapporteras om dåligt humör, nedstämdhet, ängslan, oro, ångest, stress, samt att allt fler äter antidepressiva läkemedel. Fler än var tionde svensk har sömnproblem och det är dubbelt så många som för trettio år sen. För lite sömn leder i sin tur till sämre hälsa och ångest, diabetes, utbrändhet och depression.
Till del kan insomnia vara en konsekvens av surfande, men låg sömnkvalitet kan även bero på kosten. Forskning har visat att man får ytligare djupsömn om man äter onyttig mat, som färdigköttbullar och söt müsli.
Dåligt mående och sömnbrist kan även bero på att barnen inte rör på sig, vilket inte enbart orsakats av sociala medier. Spelande och tv-tittande, eller timmar på caféer kan vara bov i dramat. De egna livsstilsvalen påverkar.
Politikerna kan inte skydda oss mot allt som skaver. De kan inte leverera hälsosamma matpaket till våra dörrar, sätta upp regler kring när vi ska lägga oss eller motionera.
Och den som har valt att få barn behöver faktiskt kliva in i rollen och våga sätta gränser. Det går om man törs.
Carolin Dahlman
Högerliberal debattör
