Införandet av flödesbaserad kapacitetsberäkning är en både bra och nödvändig reform, och det trots den kritik som riktats mot den av bland andra Expressen ledarskribent Karin Pihl och riksdagsledamoten Fredrik Olovsson (S). Denna nya metod är nämligen avgörande för att optimera Europas kraftnät.
Som många experter påpekat är dagens metod för att beräkna elnätets överföringskapacitet, kallad NTC, inte tillräckligt flexibel eller effektiv. Till skillnad från den tar den flödesbaserade metoden hänsyn till hela kraftnätets dynamik, vilket gör det möjligt att utnyttja elnätet mer effektivt och tillse att elflödena anpassas till den verkliga efterfrågan.
Ett centralt argument för den nya metoden är att den underlättar den gröna omställningen. Med mer av intermittent förnybar energi, som vind- och solkraft, blir elflödena allt mer oförutsägbara. Den flödesbaserade kapacitetsberäkningen tillåter oss nämligen att hantera dessa variationer på ett flexibelt sätt, vilket innebär att mer förnybar energi kan integreras i nätet utan att kompromissa med driftsäkerheten. Detta är nödvändigt om Sverige vill fortsätta med den gröna omställningen.
Kritiken mot flödesbaserad kapacitetsberäkning handlar om att elpriserna kan stiga, särskilt under perioder av hög efterfrågan, som på vintern. Det är en legitim oro. Men eventuella prishöjningar under den kommande vintern innebär inte en permanent prishöjning. Den flödesbaserade metoden jämnar ut prisvariationer över tid genom att möjliggöra större överföring av el mellan områden, särskilt mellan våra grannländer, som Tyskland och Norge. När elpriserna kan fluktuera kraftigt beroende på produktion och efterfrågan, erbjuder flödesbaserad kapacitetsberäkning ett sätt att minska dessa extrema svängningar genom att låta el flöda dit den behövs mest. Detta kan också innebära lägre priser i Sverige, som när billig tysk solkraft flödar in i södra Sverige.
Det hela handlar också om en bredare europeisk integration. EU har infört regler som förespråkar flödesbaserad kapacitetsberäkning för att säkerställa att handeln med el blir så fri och effektiv som möjligt. Att Sverige skulle välja att stå utanför detta system är inte realistiskt eller hållbart. Om vi samarbetar med andra europeiska länder och optimerar vårt elnät, bidrar vi till en mer robust och stabil elmarknad som på sikt gynnar både hushåll och industri.
Svenska Kraftnät menar också att flödesbaserad kapacitetsberäkning är nödvändig för att upprätthålla driftsäkerheten i elnätet, samtidigt som den ger bättre förutsättningar för elhandel och minskar flaskhalsar mellan olika områden. I praktiken innebär metoden att elnätet används effektivare; effekten blir densamma som om vi hade fler och bättre kraftledningar.
Elförsörjningen har varit en politiskt laddad fråga i Sverige de senaste åren, med skenande priser särskilt under vintern 2022-2023. Därför är det naturligt att det uppstår en negativ reaktion när en metod som eventuellt kan höja priserna på kort sikt införs. Men just därför är det extra viktigt att förstå att de negativa effekterna är kortsiktiga. Den flödesbaserade kapacitetsberäkningen kommer att gynna den gröna omställningen och göra den europeiska elmarknaden mer integrerad. På sikt kommer den att ge oss en effektivare, stabilare och billigare elförsörjning.
Filip Linnert
högerkonservativ debattatör
