Magdalena Andersson (S) menar att ekonomin kickas igång med bidrag till barns fotbollsskor. Men målet måste vara att familjer ska kunna ha råd med regnkläder utan statens hjälp.
”Det är uppenbart att det som behövs för att kickstarta ekonomin, är att se till att de hushåll som skulle konsumera om de fick några extra kronor, som barnfamiljen, som kan köpa de där fotbollsskorna, de där extra regnbyxorna som man kan ha på dagis när det börjar regna.”
Så sa oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) i partiledardebatten i söndags.
Som vanligt vill hon och de andra rödgröna ösa ut bidrag som en lösning på ekonomiska problem. Vi ska shoppa oss ur krisen, strunt samma var pengarna kommer ifrån. Och strunt samma vilka konsekvenser en bidragsekonomi har, att det blir dyrt i längden att högbeskatta företag för att betala de där regnbyxorna.
Tyvärr är bidragskramarna till vänster många, och förståelsen för dynamiska effekter skrämmande låg. Knepiga samband går inte riktigt hem – som att låga skatter ökar motivationen att arbeta och förkovra sig, vilket ökar statens intäkter i framtiden. Inte heller finns respekt för moraliska argument som att vi borde få behålla våra egna inkomster.
I de rödas skuggbudgetar för 2025 dominerade skattehöjningar och bidrag. Miljöpartiet vill se höjda skatter på 82 miljarder kronor och samtidigt öka utgifterna med 147 miljarder, via höjda bidrag och ersättningar. Vänsterpartiet vill höja skatterna med uppåt 87 miljarder och öka kostnaderna med drygt 126. De önskar massivt höjd skatt på arbete, sparande och konsumtion, återinförd arvs- och gåvoskatten samt fastighetsskatt.
Socialdemokraterna föreslår höjda skatter med drygt 33 miljarder och ökade utgifter med 31 miljarder. Partiet höjer barn- och studiebidraget samt vill permanenta bostadstillägget för ekonomiskt utsatta familjer. Man avvisar regeringens skattesänkningar, och vill i stället göra breda skattesänkningar, men inte som jobbskatteavdrag.
Därutöver vill S, MP och V se en tillfällig bankskatt på 16 miljarder kronor.
Högerregeringens höstbudget var dock en fröjd. Äntligen sänkts skatterna, och skattetrycket blir det lägsta sedan 1980. Ulf Kristerssons (M) regering satsar 60 miljarder på reformer nästa år, varav 27 miljarder består av sänkta skatter – på lön, pension, isk-sparande, bensin och flygresor. Marginalskatten sänks med tre procentenheter.
”Den mest Moderata budgeten någonsin”, utbrast Nooshi Dadgostar (V) förfärat i partiledardebatten.
Jippi, ropade jag själv från tv-soffan.
“Det är reformer som gör Sverige rikare”, sa finansminister Elisabeth Svantesson när budgeten presenterades, och det ligger mycket i det.
Det finns flera goda argument för skattesänkning.
I budgetpropositionen skriver regeringen att den sänkta marginalskatten kommer att finansiera sig själv till 100 procent, och att jobbskatteavdraget kommer att öka antalet arbetade timmar med 12 000 helårsarbetskrafter.
En studie från IFAU 2022 jämförde dem som fick höjd marginalskatt 2016 med den som inte fick det, och resultaten visade att de som fick höjd skatt ökade sin taxerade inkomst mindre än de som inte fick höjd skatt.
Anledningen var att människor ändrar beteenden när skatter sänks – väljer jobb framför fritid, anstränger sig mer på jobbet och jobbar mer, förklarade en av forskarna.
En studie från Svenskt Näringsliv visar att avskaffandet av värnskatten inte bara var självfinansierad; dessutom fördubblades skatteintäkterna inom tre år.
Forskaren Jakob Lundberg ser ett tydligt stöd i internationell forskning som visar att sänkt bolagsskatt påverkar tillväxten positivt, eftersom investeringarna i Sverige ökar.
En sund ekonomisk politik fokuserar på intäkter – både att stat, kommuner och regioner ska få in mer, och att enskilda svenskar ska få in mer från lönearbete. De som bryr sig om landets välmående på lång sikt, och ser ett värde i att familjer kan köpa fotbollsskor av egen kraft sänker skatter.
De vill stärka oss inifrån, inte via tillfälliga allmosor.
Carolin Dahlman
Högerliberal debattör