Fängelseplatser På fredagen den 15/12 lämnade Kriminalvården in sin tioårsplan, ”Kapacitetsrapport 2024 – 2033 (pdf)”, till regeringen. Den omfattar den påverkan som Tidöavtalets reformer kommer att få på Kriminalvårdens verksamhet. Eftersom många reformer fortfarande är i utrednings- eller beredningsfasen handlar det om grova skattningar av det förväntade platsbehovet.
– Det går inte med exakthet att förutspå var det faktiska platsbehovet kommer att hamna. Våra beräkningar visar på ett ganska stort spann. Vi planerar för 27 000 platser inom en tioårsperiod. Med den utbyggnadsplanen har Kriminalvården sträckt sig så långt som vi bedömer vara möjligt utifrån dagens förutsättningar, konstaterar Susanne Wedin, direktör för avdelningen för häkte, anstalt och frivård, i en skriftlig kommentar till rapportsläppet.
Många fler anställda
Det innebär att Kriminalvården kommer att tredubbla antalet platser på tio år. Dessutom räknar myndigheten med en kraftfull utbyggnad av frivården och den nationella transportenheten, NTE. Med utbyggnadsplanerna följer också ett behov av att öka bemanningen. Anstalts- och häktesverksamheten bedöms kunna öka med cirka 15 000 årsarbetskrafter, en dubblering jämfört med idag.
Samtidigt krävs att bemanningstätheten minskar med i genomsnitt 30 procent under den kommande tioårsperioden för att klara utbyggnaden. Förutsättningen för det är en teknisk utveckling i den klientnära verksamheten. Det kan till exempel handla om att intagna, tack vare teknikstöd, klarar sig mer själva vid förflyttningar och att de själva kan sköta sina administrativa ärenden i högre grad.
Större anstalter och ökad flexibilitet
– Det kommer att krävas nya lösningar, men utbyggnaden ger oss också en möjlighet att planera för en modernare kriminalvård. När vi bygger nytt kommer vi inte att bygga på samma sätt som idag. Vi kommer att ha större anstalter och häkten, men också kunna anpassa lokalerna för fler intagna. Och vi kommer att ha samma ambitionsnivå när det gäller vår höga säkerhet och för god arbetsmiljö, säger Susanne Wedin.
Hon konstaterar att det är viktigt att Kriminalvården fortsätter arbetet för att förebygga återfall i brott.
– Det uppdraget kvarstår, men vi kommer att behöva se över hur vi prioriterar våra insatser. Om vi inte kan upprätthålla det återfallsförebyggande arbetet ökar otryggheten i samhället.
Ökade risker och högre säkerhet
Susanne Wedin ser att en så omfattande utbyggnad som myndigheten står inför kommer att medföra risker.
– Vi behöver under det fortsatta arbetet med vår utbyggnad ha en stark medvetenhet kring riskerna. Men vi har trots allt har en bra grund att stå på. Kriminalvården är till sin natur en verksamhet som är förknippad med olika risker, och vi har mycket lång erfarenhet av att identifiera risker och motverka dem med olika åtgärder. Vår säkerhet i dag är mycket högre än för 20 år sedan.
Den beräknade utbyggnaden kommer att resultera i kraftigt ökade anslagsbehov, konstaterar myndigheten slutligen. Från drygt 18 miljarder kronor i anslag för år 2024 upp till drygt 40 miljarder kronor 2033.
Fakta: Förslag på effektivisering och alternativa lösningar
Kriminalvården lyfter i rapporten ett antal åtgärder som behöver utredas för att ytterligare effektivisera arbetet och skapa platser.
Förslag på hur Kriminalvårdens verksamhet kan effektiviseras:
Högre grad av stordrift, vilket till exempel innebär större anstalter.
Tekniska lösningar som möjliggör automatiserade arbetsrutiner. Det kan exempelvis handla om tekniska lösningar för slussningar och interna förflyttningar, för kontroll av var de intagna befinner sig och lösningar som medför en ökad digitalisering hos intagna.
Regeringen pekar ut en särskild fastighetsägare för anstalter och häkten. Det skulle främst kunna förenkla och förkorta upphandlingstider.
Kriminalvården har också identifierat ett antal alternativa platsskapande lösningar och förslag för att frigöra platser:
Möjligheten att hyra platser utomlands, att hyra andra potentiella fastigheter till exempel gamla sjukhus eller skolor, samt använda fängelsefartyg skulle kunna utredas.
Hemarrest eller områdesarrest kan utredas som alternativ till häktning.
Användningen av elektronisk övervakning, IÖV, kan utökas.
Fler och andra påföljdsalternativ kan ses över.
I rapporten tas också ett par åtgärder upp som kan användas i avvaktan på platstillskott:
Soningskö. Kriminalvården skulle kunna prioritera vilka som ska avtjäna sitt fängelsestraff direkt och vilka som kan stå i en så kallad soningskö. Denna metod användes i Norge under 2010-talet.
Anpassat ikraftträdande. Vid lagändring som påverkar beläggningen är det angeläget att Kriminalvården får rimliga tidsmässiga förutsättningar att iordningställa ytterligare platser i anstalt och häkte samt ombesörja nödvändig rekrytering och utbildning av personal.
Redaktionen
Nyhetsbyrån Verifiera
