Elon Musk är rik. Han är höger. Han är högljudd. Självklart trycks en sådan figur ner av svenska statsmedier.
”Elon Musk uttrycker sitt stöd för ytterhögern i Europa”, rapporterade SVT häromdagen. Public service berättade att Musk ”gett sitt stöd till högernationalistiska och populistiska partier”.
I reportaget lyftes kritik från Norges statsminister – utan att nämna att denne tillhör vänsterblocket. Kritiken gällde att Musk har tillgång till sociala medier (han äger ju X) och försökte lägga sig i andra länders angelägenheter.
Men ska han tystas, inte få ha åsikter? X är ju öppet för alla att sprida sina tankar om valfritt land, eller hur?
I december rapporterade Ekot: ”Den amerikanske miljardären Elon Musk har vid flera tillfällen blandat sig i den tyska valrörelsen och propagerar öppet för det högernationalistiska partiet AFD”. Det nämndes att partiet misstänks för att vara högerextremt.
Men kort därefter kom nyheten att stora konservativa partiet vald funderat på att ta stöd av AFD. Kanske var de inte så extrema längre? Eller så var de bara det i vänstermedias ögon…?
Häromdagen sände P1:s Konflikt en timme med rubriken ”Så kan Elon Musk forma Usa:s utrikespolitik”, som gick igenom hans engagemang i europeisk högernationalism.
En före detta diplomat spekulerade kring var Musk står ideologiskt. Han har en libertariansk agenda, sa han. Men fascist trodde han inte att det handlade om. Trodde.
Dock pratades det om att han gått på ”tjusig galamiddag” med sin ”favorit” Giorgia Meloni från Italiens bröder och båda var klädda i svart. Det berättades om spekulationer om en kärleksrelation, att de fångats på bild där Meloni ser beundrande på Musk och han ler varmt tillbaka.
Var detta Sveriges radio eller Hänt Extra? Pinsamt.
Nästan en kvart av Konflikts reportage handlade om Teslastrejken. En reporter pratade med upprörda strejkande. I cirka en minut fick en person från Timbro säga något. Sen gick ordet vidare.
En professor konstaterade att Tesla utmanar den svenska modellen, som handlar om ”rätten för kollektivavtal”. Det lät som att det var en rättighet, men det är fel. Sex av tio små och medelstora företag har valt bort kollektivavtal, och har all rätt att göra så. Det saknades också information om att Telstras villkor inte är sämre, samt att väldigt många anställda valde att inte bråka.
I vinklat inslag efter vinklat inslag sågas Musk.
SVT:s ekonomikommentator sa i november om Musk effektivitetsorganisation: ”Tror inte att han gör det för pengarnas skull – utan för att tillfredsställa sitt ego”. ”Jag tror framförallt att han tjänar på känslan av att han fuckar upp systemet”, sa den ”neutrale” journalisten.
Musk har i sociala medier kritiserat politiker i Storbritannien för hanteringen av en otäck pedofilskandal. Tusentals småflickor utsattes för grova våldtäkter, och makthavarna hjälpte dem inte, av rädsla för att kallas rasister. Medarbetare fick order att inte nämna att förövarna var från Pakistan, Mellanöstern och Östafrika, eller valde ut vita flickor – som kallades ”vita horor”. Detta har flera rapporter bevisat.
SR sände ett reportage om Musks kritik med fokus på att premiärministern menade att kritiker spred löner. Reportern glömde dock att fråga ”vilka lögner”?
I april sände SVT:s Utrikesbyrån programmet: ”Musks nya BFF” om Musks så kallad ”bromance” med Argentinas president Javier Milei, som är anarkokapitalist och libertarian. Kulturnyheterna i SVT visade i november en halvtimmes program med rubriken Musk-Utopia där tre experter oroades över Musks makt. Konflikt har sänt flera reportage om Musk på kort tid och verkar mer besatta av honom än Aftonbladets ledarsida är av Ebba Busch. I september sändes en timmes inslag om Musks hantering av X i Brasilien. I oktober handlade det om att ”Elon Musk kopplat greppet om internet”.
När Donald Trump vann presidentvalet jublade Musk och höjde armen, vilket på stillbilder såg ut som en Hitler-hälsning. Narrativet mullrade över världen. Musk är nazze! Antisemit!
”Så reagerar Europa på Elon Musks ”segergest””, löd rubriken i Ekots reportage. Citationstecknen runt ordet segergest visade var de stod…
Det spelade ingen roll om andra världsledare fångats på bild med samma gest eller att Musk själv sagt att han bara ville sprida kärlek.
För den som har en hammare ser alla problem ut som en spik.
Just nu hamrar svensk public service på Elon Musk och Donald Trump. Bam bam.
Jag gjorde en snabb sökning på sr.se och fann att det fanns cirka 5 000 artiklar och program. Om Elon Musk 323. Men om Xi Jinping bara runt 250. Rätt absurt egentligen. Och ansvarslöst.
Musk är en småtokig kille som jag tjejgissar snart kan byta sida och dra i en annan riktning. Men han är inte folkvald och politiker och väljare kan sluta lyssna. Vi har yttrandefrihet, men inte tvång att lyssna på alla som yttrar sig.
Vissa är oroade över att Musk har mycket pengar och kan sponsra ”fel” sida. Men pengar är inte en garanti för framgång. Se bara på svenska Centerpartiet.
Carolin Dahlman
Högerliberal debattör på Hjärtat till Höger
