Särlagstiftning mot gängkriminella är rättsväsendets nya Batman

“Criminals thrive on the indulgence of society’s understanding” nämns förvisso som ett argument för att utrota Gothams befolkning i “Batman Begins”, men budskapet ringar tyvärr in den nuvarande krisen i Sverige med en oroväckande precision. Den expansiva gängkriminaliteten har utnyttjat Sveriges naivitet och blivit ett direkt nationellt hot mot landets säkerhet. Lösningen? Särlagstiftning mot gängkriminella.

Att den iranska underrättelsetjänsten anlitar svenska gängkriminella för att utföra terrorbrott är förhoppningsvis det sista beviset som behövs för att rättsväsendet ska tillåtas att för en gångs skull sätta hårt mot hårt. Trots att åtgärder såsom säkerhetszoner och hemlig avlyssning redan implementerats, är dessa inte tillräckliga. Vi behöver inte bara särskild lagstiftning som effektivt begränsar gängkriminellas ekonomiska verksamheter, utan även striktare åtgärder mot bedrägerier och en ökad social stigmatisering av gängkriminalitet för att kraftigt minska dess inflytande i samhället.

 Speciellt med tanke på de senaste terrorförsöken mot Israels ambassad i Stockholm, vilka är högst allvarliga brott, planerade och genomförda på vårt eget territorium. Dessutom börjar gängen infiltrera de myndigheter som ska bekämpa detta destruktiva mönster. Flera exempel där gängkriminella har manipulerat beslutsfattare inom kriminalvård, bankväsendet och domstolarna har rapporterats. Allvarligheten i detta går knappast att överdriva.

Den naiva inställningen och det ineffektiva agerandet inom rättsväsendet har tillåtit kriminaliteten att eskalera. Exempelvis ökade antalet mord med skrämmande 70% mellan 2012 och 2022, från 68 till 116. Antalet sprängningar eller detonationer ökade från en enda handgranat 2002 till hela 149 detonationer 2023. Även försöken till detonationer under 2023 uppgick till otroliga 351 tillfällen.

Frågan är således hur Sverige kommer att se ut i framtiden om utvecklingen fortsätter i denna riktning? Hur ser framtiden ut om mordstatistiken fortsätter öka med 70% varje årtionde eller om antalet sprängningar eskalerar ännu mer? Endast i Mexiko sprängs det mer än i Sverige för länder som inte är i krig. “Compassion is a weakness your enemies will not share” är ännu ett citat från Batman begins som inte kunde beskriva bättre hur gängkriminella fullkomligt har exploaterat rättsväsendets svagheter.

Vidare växer behovet av särlagstiftning när det bland annat uppskattas att Sverige har 14 000 aktiva personer i kriminella nätverk, och totalt 45 000 om man inkluderar vänner, släkt och familjer som bistår på olika sätt. Detta är ett fruktansvärt våldskapital, som måste åtgärdas med särlagstiftning inriktad endast mot dessa nationella fiender. Gängkriminalitet av denna typ utgör ett hot mot samhällssystemet, därför måste åtgärderna vara av samma magnitud.

Med särlagstiftningen följer åtgärder såsom näringsförbud för gängkriminella, vilket begränsar deras möjligheter att påverka företag och organisationer. Lagstiftningen skulle även innefatta utegångsförbud, indragna medborgarskap och striktaste möjliga fängelseförhållanden. Dessa åtgärder skulle tydligt signalera att gängkriminalitet inte tolereras och att utvecklingen måste stävjas.

Ett ofta framfört argument är oron för överdrivna restriktioner på individens frihet och risk för profilering. Kritiker lyfter gärna fram risken för att lagstiftningen kan missbrukas om den tillämpas felaktigt. Farhågorna är dock överdrivna då dessa lagar endast tillämpas på individer vars kriminella aktiviteter är väl dokumenterade av polisen och rättsväsendet. Det borde vara en självklarhet att profilera och inrätta begränsningar mot individer som våldtar unga tjejer och mördar oskyldiga pappor på väg hem från badhuset med sina söner.

Dessutom finns det redan praktiska bevis på effektiviteten hos särlagstiftning. Japan tillämpade nämligen Anti-Boryokudan Act, en lag införd 1992 specifikt mot Yakuza-maffian, som i princip omöjliggjorde ekonomisk verksamhet för maffian. Japans rättsväsende skapade också en social stigmatisering mot maffian, vilket ledde till att yakuza-medlemmar och anhöriga exkluderades från jobb, skolor, golfbanor, restauranger och andra sociala sammanhang. Det blev således väldigt svårt att vara en del av eller associerad med maffian, vilket har resulterat i att Yakuza har stagnerat påtagligt, samtidigt som det japanska rättsväsendet har växt sig starkare. Samma utveckling kan ske i Sverige.

Sverige har i Japan ett tydligt exempel att följa för att utveckla fler åtgärder som kan riktas specifikt mot gängkriminella. Gängkriminaliteten har alltför länge utnyttjat och skadat vårt samhälle. Rättsväsendet behöver en ny Batman, vilket i Sveriges fall är särlagstiftning mot gängkriminella.

Filip Linnert
högerkonservativ debattatör

Tags

Dela inlägget

LinkedIn
X (Twitter)
Facebook

What do you think?

Boka demo

Boka kostnadsfri demo

Fyll enkelt i dina uppgifter så återkommer vi till dig inom kort. 

Snabbt och smidigt att komma igång
Enkelt att komma igång
1

Boka demonstration

2

Genomgång av tjänsten tillsammans med oss

3

Sätt igång!

Boka kostnadsfri demo