Många minns fortfarande tiden då man – särskilt i höghus i städer – inte sopsorterade särskilt noga. Man fyllde plastkassar med allt möjligt, inte bara matrester, och slängde dem i sopnedkasten som fanns på varje våning. Det blev en stor omställning när vi blev tvungna att börja gå med våra sopor till ett soprum, där det i början inte heller var så att alla sopor sorterades lika noga som idag. Vi sörjde våra bekväma sopnedkast under en tid, men vande oss.
När vi i vårt hus efter en tid fick ett nytt, stort och fint miljörum – som soprummet av någon anledning bytte namn till – lärde vi oss att sortera ordentligt. Allt ska läggas i rätta förpackningar och sopkärl, kartonger ska plattas till, olika sorters material som glas och metall och plast ska läggas separat och en del livsmedel ska komposteras, andra ska slängas för sig.
Hur gick det sedan? När den nya ordningen infördes och vi boende blev medvetna om vikten av att sortera våra sopor? Blev vi noga med att dra våra miljövänliga strån till stacken? Följde vi sorteringsanvisningarna? Och hur noga blev hyresvärdarna med att följa upp hur väl hyresgästerna skötte sig, ur ett miljöperspektiv?
P4 Malmöhus rapporterade den 20 september om en man boende hos hyresvärden MKB Fastighets AB i Malmö som anser att han har brutit mot sopreglerna och därför fakturerat honom 1000 kronor för kostnader i samband med hanteringen av de felsorterade soporna. Ur Dagens Nyheter den 24 september:
”De sa att en av våra soppåsar legat på golvet i soprummet. Att de öppnat påsen och hittat ett papper där det stod ett namn som kunde kopplas till hushållet. Det var min frus namn som stod på pappret.”
Miljörummet i huset där jag bor är ofta så välstädat och snyggt att vi grannar brukar skratta och säga att vi skulle kunna ställa ut ett långbord mellan de stora, gröna sopkärlen och äta middag där. Det luktar ofta inte ens ”soprum”. Men det är förstås inte alltid lika snyggt och luktfritt. Det händer att en del helt obekymrat ställer ner sina gamla soffor, bokhyllor, trasiga elektriska apparater och blandar papper och plast i samma kärl etcetera. Och ibland stinker det för att sopkassar inte knutits till ordentligt.
Jag frågade min hyresvärd Olov Lindgren om deras rutiner när hyresgäster medvetet agerar mot bestämmelserna och inte själva kör iväg med sina nedsuttna soffor och gamla tv-apparater till återvinningsstationerna, eller när de struntar i att platta till kartonger eller knyter ihop soppåsarna så slarvigt att de läcker. Och om det stämmer, som en av deras anställda för något år sedan sa, att Olov Lindgren tvingas betala flera tusen kronor till sophämtningsföretaget varje gång sopor felsorteras eller det står skrymmande saker i soprummet som hyresgästerna själva har skyldighet att transportera bort.
”Det stämmer att vi får extra kostnader när det lämnas felaktigt eller skrymmande avfall i miljörummet, vi måste ju beställa en extra hämtning.
Vår filosofi är att om vi håller utrymmena rena, inklusive kärlen, så kommer viljan att sortera rätt att öka. När något placeras utanför kärlen eller tar våra fastighetsvärdar snabbt bort det, för att inte fler ska slarva. Om det är rent så är vi övertygade om att man som hyresgäst bryr sig och plockar upp skräp man tappar utanför kärlen.”
Jag får också veta att när hyresvärden ser namn på felsorterat förpackningsmaterial och det sker vid upprepade tillfällen tar man direktkontakt med hyresgästen ifråga och ber den vänligt att vika ihop kartongen eller att slänga i rätt kärl fortsättningsvis. Hittills har ingen hyresgäst debiterats efter att ha slängt sopor fel.
”Man vill undvika kamerabevakning, det är en absolut sista utväg.”
Om man tänker på hur mycket det kostar varje hyresvärd – privat som kommunal (och givetvis även för dem som bor i bostadsrätter) – att de boende fuskar och struntar i sophanteringsbestämmelserna så inser man vilket enormt slöseri med pengar det rör sig om. Pengar som, givetvis, i slutändan läggs på hyrorna.
Kanske är det dags för en landsomfattande kampanj som lyfter fram vad slarvet och fusket i våra soprum kostar – helt i onödan. Kampanjen skulle kunna skapa en större förståelse för hur allt hänger ihop och att ansvaret för miljön är allas. Ett förslag kunde vara att hyresvärdar erbjuder boende ett starkt incitament: en hyresfri månad i de hus där kostnaderna för extra sophantering minskar markant under ett år.
Merit Wager
