Som tidigare student vet jag att det i princip var omöjligt att hitta en vettig och billig lägenhet om man inte var först i kön eller redo att hosta upp halva studielånet för att betala hyra. Enligt Sveriges förenade studentkårer (SFS) är sju av tio studentorter i landet drabbade av en påtaglig brist på studentbostäder under höstterminen 2024. Bostadsbristen bland studenter är således en akut fråga, men samtidigt finns det väldigt många enkla lösningar på problemet om regeringen bara lyssnar på berörda aktörer.
En av dessa viktiga aktörer är Byggföretagen, som har identifierat att nuvarande byggregler ofta utgör ett hinder för byggandet av prisvärda studentbostäder. Deras vd, Catharina Elmsäter-Svärd, har upprepade gånger påtalat att full tillgänglighet i samtliga studentlägenheter driver upp kostnaderna och försvårar produktionen. Enligt Byggföretagen kan lättnader i tillgänglighetskraven leda till att fler och billigare bostäder byggs, vilket är avgörande för att möta efterfrågan. Förslaget innebär att endast en viss andel av studentbostäderna behöver uppfylla fulla tillgänglighetskrav, medan resterande kan byggas med enklare planlösningar.
Vidare visar statistik från SFS att studenter i dag betalar i genomsnitt 5 800 kronor i månaden för en studentbostad, vilket är en betydande kostnad för en person som lever på studiemedel. Med högre byggkostnader och långsamma planprocesser riskerar hyrorna att öka ytterligare. Byggföretagens förslag syftar därför till att pressa byggkostnaderna, som i förlängningen skulle gynna studenterna ekonomiskt.
En annan röst i debatten är Måns Möller, vd för byggföretaget Studentbo AB, som framhåller vikten av att minska den byrokrati som ofta förlänger byggprocesserna. Enligt honom tar det i snitt över fem år från det att en byggnation planeras till att den står klar. Detta är oacceptabelt i en tid då studentbostadsbristen är så påtaglig. Regeringen måste ta sitt ansvar och genomföra reformer som snabbar på dessa processer.
Ett exempel på framgångsrik byggnation av studentbostäder finns i Uppsala, där kommunen tillsammans med lokala byggaktörer har lyckats skapa fler bostäder till en rimlig kostnad. Enligt UNT kan kommunens samarbete med privata aktörer, kombinerat med ett flexibelt regelverk, ligga till grund för detta resultat. Detta visar att det är fullt möjligt att kombinera låga kostnader med snabb produktion av studentbostäder.
En annan lösning är konceptet mikrolägenheter som med sina mindre ytor gör det möjligt att bygga fler bostäder på en mindre yta och till en lägre kostnad. Ett exempel på en lyckad implementering av mikrolägenheter finns i Stockholm, där Stockholms Studentbostäder (SSSB) har byggt flera sådana bostäder. Enligt SSSB har dessa bostäder varit mycket populära bland studenter och fyller ett viktigt behov på marknaden.
Men det räcker inte bara med att reformera byggandet, vi måste även se över lagstiftningen. Regeringen kan inspireras av åtgärder i andra länder där studentbostäder undantas från vissa skatter och regler för att gynna byggandet. I Danmark har exempelvis riktade skatteincitament bidragit till en snabbare utbyggnad av studentbostäder.
Det läggs mycket fokus och görs många satsningar på grundskolan och gymnasiet, med all rätt. Men vi får inte glömma bort våra universitetsstudenter, som befinner sig på det sista steget innan de kliver ut på arbetsmarknaden. Studenter förtjänar ett hem, så underlätta deras sista tid vid skolbänken i stället för att försvåra den.
Filip Linnert
högerkonservativ debattör
