Näringslivet förtjänar självbestämmande. De som startar eller driver företag måste själva få besluta vilka som är bäst lämpade att leda verksamheten.
Enligt stiftelsen Allbright är det numera för första gången jämställt i styrelser hos bolagen på Stockholmsbörsen. Andelen kvinnor är 40 procent.
Detta är ju bra – om det skett organiskt och företagen själva valt att ha det så.
Tyvärr har könsfördelningen i näringslivets topp alldeles för länge varit en fråga som vänsterpolitiker anser sig ha rätt att lägga sig i.
”Hotet mot kvotering har varit toppen”, sa Allbrights vd Amanda Lundeteg i Studio Ett häromdagen.
Ja, i decennier har politikerna försökt tvinga fram en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser. Socialdemokraten Margareta Winberg hotade med lagstiftad kvotering 2002 och sedan dess har frågan poppat upp då och då.
2012 lades det fram ett förslag i EU om att bolagsstyrelser ska ha 40 procent kvinnor, men det röstades ner. 2022 återlanserades det dock förslaget, och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har varit en ivrig förespråkare. Sverige har hela tiden motsatt sig det hela, och har fått ett undantag från direktivet.
Än så länge.
Om de rödgröna får bestämma ska kvoteringskravet även gälla svenska företag. S, MP och V har alltid varit för tvång, och om de skulle komma åter till makten och få majoritet i riksdagen kan vi dessvärre förvänta oss tuffare tag.
”Tyvärr är det så att bolagen behöver den här pushen”, sa Miljöpartiets EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke (MP) i en debatt i Aktuellt i våras.
Politiskt frampressad kvotering är dock en allvarlig inskränkning i äganderätten. Det är en kränkning när staten lägger sig i vad företagarna gör.
Men det är också en förolämpning. Ägarna investerar, tar risker och lägger ner arbete – så varför ska politiker ha rätt att påverka vilka beslut de professionella företagsledarna fattar för att få fart på sina bolag och leverera vinst till ägarna?
Ibland framkommer argumentet att fler kvinnor i styrelser ökar lönsamheten. ”Jämställdhet och mångfald ökar kreativitet och innovation”, kommenterade Nanna Gillberg, docent vid Handelshögskolan i Göteborg, de färska siffrorna från Allbright.
Men tror inte kvoteringshetsarna att de som leder bolag har förmåga att på egen hand avgöra vilka åtgärder som leder till lönsamhet i de företag de ansvarar över?
EU har utöver kraven på andel kvinnor även krav på att arbetstagare ska ha inflytande, samt att processen att välja ledamöter i styrelsen ska vara transparent. Men styrelseledamöter av aktieägarna på bolagsstämman, vilket följer av aktiebolagslagen. Tjänsterna annonseras inte ut på Platsbanken, och borde inte behöva tillsättas enligt rättviseprincip.
Vad kommer annars härnäst? Ska regeringen eller EU fatta beslut även om investeringar, globala satsningar eller generella nyanställningar? Kvotering av kvinnor kan även öppna för kvotering på andra plan, till exempel etnicitet, religion eller ålder. Det blir absurt.
Politiker ska hålla tassarna borta.
Jag kan personligen tycka att det är dumt att bara ha män i styrelser. Risken finns att meritokratin sätts ur spel om rekrytering sker av gammal vana eller för att beslutsfattare lockas av likasinnade eller anställer kopior av sig själva de känner sig bekväma med. Men det är upp till företagen att fatta bra eller dåliga beslut. Jag har inte med det att göra. Mina åsikter ska inte prackas på ett fritt näringsliv.
Kön handlar dessutom inte längre bara om kön, utan om åsikter och värderingar. Med tanke på det stora könsgapet som numera finns i Sverige inom politiken kan påtvingad könsfördelning påverka affärsstrategier och viktiga avvägningar. Grovt sett är kvinnor är vänster och män höger, och det får sannolikt effekt i hur man resonerar i olika frågor.
Måhända är detta vänsterns plan.
Carolin Dahlman
Högerliberal debattör
