”Utrikesfödda tenderar att vara överrepresenterade i avsiktsgruppen inom nästan samtliga förmåner som presenteras.”
Detta skriver Försäkringskassan i en färsk rapport.
En analytiker på Försäkringskassans avdelning Ledningsstöd och analys har tagit fram en lägesrapport för 2023. Avdelningen har ett årligt uppdrag att sammanställa en rapport som bland annat handlar om bidragsbrott. Den 56-sidiga rapporten innehåller statistik från 2023 tillsammans med en djupanalys.
Man har granskat två huvudområden i rapporten för 2023 ”Vem begår bidragsbrott och varför?” samt “Effekter av kontroller.”
Rapportens fokus har varit att fördjupa kunskapen om vilka som begår bidragsbrott för att kunna stoppa felaktiga utbetalningar och undersöka vilken effekt kontroller har på utbetalningarna. Rapporten påvisar stora utmaningar för Försäkringskassan när det gäller att utreda och identifiera bidragsbrott. Försäkringskassan gör en definition av vad den anser vara bidragsbrott: ”Bidragsbrott avser individer som medvetet (eller grovt oaktsamt) lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden till Försäkringskassan och orsakar (eller riskerar att orsaka) felaktiga utbetalningar.” Rapporten visar att det inte endast är individer med en utsatt ekonomisk situation som utnyttjar systemet; personer med god ekonomi utgör en stor del av dem som begår bidragsbrott.
Försäkringskassan har vägt in om sanktionsavgifter skulle ha betydelse, det vill säga böter för angivande av felaktig eller vilseledande information. Man har kommit fram till att det skulle ha en liten eller begränsad effekt eftersom det endast skulle öka skulden för återbetalning. I rapporten konstateras också att systemlösningar inte är en väg framåt så länge uppgifter endast lämnas under heder och samvete-principen utan möjlighet till verifiering av underlaget.
Avsiktsgruppen
Grupperna som sökt bidrag och fått utbetalningar har delats i två delar. Den oavsiktliga gruppen och den avsiktliga gruppen. Med oavsiktligt/avsiktligt menar Försäkringskassans analytiker på vilka grunder man lämnat uppgifter vid ansökan av bidrag: har uppgifterna som lämnats lett till bidragsbrott varit oavsiktliga eller avsiktliga.
Den oavsiktliga gruppen består oftast av enskilda individer.
”Oavsiktliga fel är många och små – avsiktliga fel är få och stora” Den oavsiktliga gruppen gör många fel men ansöker också om små ersättningar, medan den avsiktliga gruppen ansöker om större belopp och därmed får större felaktiga utbetalningar.
Den avsiktliga gruppen är en mindre grupp individer, men kan också vara ett nätverk av människor, organiserad brottslighet eller företag, men storleken på de bidrag de fått utbetalda gör att de procentuellt sticker ut. Den avsiktliga gruppen har fått bidrag för över 666 miljoner kronor utbetalt.
”Avsiktliga fel utmärks av att individerna är färre, men det genomsnittliga beloppet som betalats ut felaktigt är avsevärt mycket större. Både medelvärde och median är mycket lägre för oavsiktliga fel jämfört med avsiktliga fel – hälften av de oavsiktliga felen är under 1 700 kronor medan hälften av de avsiktliga felen är över 22 000 kronor. ”
Utrikesfödda är överrepresenterade
I rapporten har bidragstagarna delats in i tre kategorier. Inrikesfödda, personer med utrikesfödda föräldrar och utrikesfödda. Dessa grupper har legat till grund för analysen för vilka som begår bidragsbrott.
Analytikern beskriver i rapporten, hur data visar att utrikesfödda är överrepresenterade i avsiktgrupperna. Detta gäller i nästan alla kategorier.
I tabellen presenteras kvoter som visar i vilken grad över- och underrepresentation förekommer utifrån indelningen inrikesfödd, inrikesfödd med utrikesfödda föräldrar och utrikesfödd. Ett tal under ett visar underrepresentation och ett tal över ett visar överrepresentation.
”Utrikesfödda tenderar att vara överrepresenterade i avsiktsgruppen inom nästan samtliga förmåner som presenteras. Överrepresentationen är särskilt stor inom assistansersättning, barnbidrag och föräldrapenning.” Siffrorna pekar på att utrikesfödda har en särskilt stor överrepresentation inom assistansersättning, barnbidrag och föräldrapenning.
”Individer i avsiktsgruppen med utrikesfödda föräldrar tenderar att vara överrepresenterade inom de flesta förmåner, förutom inom barnbidrag, assistansersättning och sjukersättning, där de är svagt underrepresenterade.”
I avsiktsgruppen personer med utrikesfödda föräldrar är de överrepresenterade i de flesta kategorier. Det kan vara kopplat till att dessa förmåner oftast felaktigt betalas ut på grund av bosättning utomlands. Utrikesfödda föräldrar flyttar i större utsträckning från Sverige för att bosätta sig utomlands.
”Det är också fler utrikesfödda som polisanmäls inom arbetsmarknadsstöd; samtidigt är det också fler utrikesfödda individer som får arbetsmarknadsstöd.”
Sjukersättning och sjukpenning är andra kategorier där utrikesfödda är överrepresenterade.
Vi avser att publicera fler nyheter ur denna rapport
Christel Prinsén
redaktionschef
