SD fick inte vara med. I S-tåget viftades det med skyltar som sa att Ulf och Ebba ska ”ut ur tåget”. Varför är vänstern så girig och grälsjuk?
Årets Pridetåg var färgglatt och glittrigt som vanligt. Folk såg allt annat än pk ut, och det var befriande att se. Så länge man inte skadar andra borde man få klä sig som man behagar. Heja!
Men även om Priderörelsen ofta hyllar öppenhet och tolerans gäller detta tydligen inte åsikter. Där råder intolerans och sniken slutenhet. Med vänsterlutning.
Jag noterade att två personer strax bakom oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) viftade med plakat med texterna: ”Ulf ut ur tåget” och ”Ebba ut ur tåget”. Något motsvarande syntes inte i hos M eller KD.
L-toppen Jan Jönsson travade klädd i gulsvart dragklänning, tydligen som protest mot SD. Men vad tjänar sånt till, annat än att Jönsson får guldstjärna av sin vänsterliberala hejarklack? I övrigt skapas bara konflikt. Det blir klicksökande politiskt spel av värsta slag.
Sverigedemokraterna och Medborgerlig samling har länge fått kalla handen av Pride. SD är inte välkomna att delta i paraden, då arrangörerna menar att partiet inte följer deras värdegrund. Partiet var inte inbjudna till debatter vare sig inför valet 2010, 2014 eller 2018, då Jimmie Åkesson ersattes av en uppblåsbar grå elefant. Det blev ett pinsamt spektakel, rentav mobbing.
I somras skickade RFSL ut tandborstar till personer som har ”sunkiga värderingar” eller uttrycker sig ”på ett förlegat sätt”. De ville uppmuntra ”stinkande opinionsbildare och andra” att tvätta sina munnar från ”illaluktande åsikter”.
De klagade på att ”tonen i hbtqi-debatten blir alltmer hatisk” – men maskerade sin egen avsky med att de ville ”sprida kärlek istället för hat”. Vilket hyckleri.
Bland annat skickades borstar och tandkräm till politiker och opinionsbildare som var emot könstillhörighetslagen. Det vill säga inte tycker att det är toppenbra att 16-åringar ska kunna byta juridiskt kön lätt som en plätt.
Professorn Agnes Wold fick förra veckan utmärkelsen Rosa Tisteln av RFSL Stockholm för att hon motarbetat könstillhöriglagen och skrivit att kön inte är någonting man ska få bestämma själv.
RFSL lyfter självklart bidrag från samtliga skattebetalare. Även de som röstar på SD betalar. Även vi som var emot könstillhörighetslagen tvingas stötta organisationen, och pröjsa för att utsättas för hatisk propaganda.
Makthavarna pratar ofta om att bejaka att människor får vara som de är. Olikhet manifesteras. Många talar om människors lika rätt och värde. I intervjuer runt Pride talade Muharrem Demirok (C) och Magdalena Andersson (S) svulstigt om ”rätten att vara den man är”.
Men det blir like-sökande plattityder när rörelsen är så ensidig. RFSL och Stockholm Pride förstör för hela frihetsrörelsen genom att skapa polarisering och skapa läger, ett vi och dom, där homo-eliten styr och andra läxas upp. Det är djupt destruktivt.
Jag gillar att alla är med. Prideparaden är till största delen en folkfest, och alla har väl sina skäl att tjoa, men de flesta vill gott. Det går att skratta åt töntigheter som Försvarsmaktens banderoll ”Vi kommer kämpa till sista hen”, särskilt då syftet var att reta upp folk. Men det är rätt harmlöst.
Ett obehagligt inslag runt paraden var dock den handfull buttra killar från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, NMR, som surade bakom en banderoll med texten. ”Värna familjen! Mamma + pappa + barn”.
Så får de naturligtvis tycka – så länge de låter andra värna den slags familj de hellre vill ha. Att jag valt barn är min ensak, liksom att andra väljer att dela sitt liv med någon av samma kön.
Men två tjejkompisar kysste varandra i protest och sa att de ville visa att NMR inte var välkomna på paraden.
Det är att gå för långt. I öppenhetens namn borde väl även de med de allra vidrigaste åsikterna få finnas i allmänna rum. Även om Pride äger sitt event skulle deras sak gynnas av att de höll sig mer neutrala. Om de var öppna och toleranta. Manifesterade olikhet.
Carolin Dahlman
Högerliberal debattör
