Politiker tycks ibland missa elefanten i rummet. Fler poliser, fritidsgårdar och utvisningar i all ära för att motverka gängkriminaliteten, men varför är det ingen som analyserar hur gängen varje år lyckas växa sig starkare och mer ekonomiskt slagkraftiga? Det är ju genom den illegala smugglingen av narkotika som kriminella har fått pengar att växa som på träd. Där klämmer skon, och det är märkligt att regeringar först nu börjar vända blicken mot den relevanta, underbemannade och underfinansierade myndigheten, nämligen tullen.
Regeringens nyligen presenterade proposition om att stärka tullens befogenheter är utan tvekan ett steg i rätt riktning. Propositionen lyfter fram viktiga åtgärder, såsom att utöka tullens resurser och befogenheter för att bättre kunna hantera flödet av illegala substanser över våra gränser. Bland annat föreslås att tulltjänstemän ska få utökade befogenheter att stoppa och kontrollera fordon samt rätt att använda våld i flera situationer där det kan anses vara nödvändigt.
Men även om detta är en välkommen satsning, är det lite för lite och lite för sent. Under 2022 beslagtogs 5 200 kilo narkotika, och året därpå var samma siffra över 11 000 kilo, alltså mer än det dubbla på bara ett år. Dessvärre är dessa siffror endast det som tullen och övriga rättsväsendet beslagtar, så mängden som faktiskt kommer in i landet utgör ett ännu större mörkertal. Därför är det uppenbart att regeringen behöver göra betydligt mer robusta satsningar för att på allvar strypa flödet av narkotika in i landet.
Vidare, något som saknas i regeringens satsning på tullen är dels den senaste teknologin inom röntgenscanning och dels antalet scanners som finns tillgängliga. Helsingborg använder sig exempelvis av en mobil röntgenscanner som gör det möjligt att se olika plan, vinkla bilderna och nästan se i 3D, vilket gör det enklare att identifiera undangömt gods i lastbilar och containrar. Trots att verktyget uppenbarligen fungerar bra och effektivt finns det bara en scanner hos Tullverket i syd, vilket utöver Helsingborgs hamn också inkluderar Blekinge, Ystad och Lernacken. Detta gör att stora delar av våra hamnar i södra Sverige står utan scanners längs hamnar och gränser.
Tyskland har insett vikten av att inte bara stärka gränserna med fler röntgenscanners utan också genom att använda den senaste teknologin. De har nämligen implementerat X-ray Diffraction (XRD) scanners och har därigenom lyckats revolutionera säkerhetsscreeningen vid sina gränser. XRD-teknologin fungerar genom att analysera den molekylära strukturen hos föremål, vilket gör det möjligt att identifiera narkotika och andra farliga substanser med en träffsäkerhet som tidigare inte varit möjlig. Detta är särskilt värdefullt när det gäller att upptäcka substanser som har liknande densitet som oskyldiga material, något som tidigare varit en stor utmaning. Scannern är också tidseffektiv, vilket innebär att containrar snabbt kan genomsökas och att bilar samt lastbilar smidigt kan scannas utan att stoppa trafiken.
Resultatet av XRD-scanners har haft en betydande effekt i Tyskland, där tullmyndigheterna rapporterar avsevärt ökade upptäckter av narkotika och andra illegala substanser. Med tanke på den påtagliga ökningen av narkotikasmuggling in i Sverige skulle den här typen av satsning vara ett logiskt nästa steg för att motverka utvecklingen.
Trots att regeringens proposition innehåller viktiga reformer, som ökade befogenheter för tulltjänstemän, är det uppenbart att det inte är tillräckligt. Vi vet att den illegala smugglingen möjliggör för gängkriminaliteten att bedriva sin verksamhet, och att konkurrensen om drogmarknaden är den största orsaken till att människor blir mördade – något som även har börjat drabba oskyldiga medborgare som råkar bo på fel adress eller befinna sig på fel plats vid fel tillfälle.
Själva dilemmat med den illegala smugglingen är dynamiskt eftersom det medför sekundära effekter, och därför är det rimligt att regeringen också gör en dynamisk konsekvensanalys kring vad en robust satsning på tullen kan innebära. Det skulle exempelvis strypa flödet av illegala droger, vilket skulle hämma gängens ekonomi och på så sätt underlätta arbetet för rättsväsendet. Dessutom skulle det minska den totala tillgången på narkotika i samhället, vilket kan leda till minskad nyrekrytering till gängen och ett minskat antal narkotikarelaterade brott. Vi kan satsa på att utbilda hur många poliser som helst, men om vi inte stoppar det expanderande flödet av illegala droger som kommer in i landet, kommer gängkriminaliteten aldrig att upphöra.
Regeringens proposition är en bra början, men de reella effekterna kommer inte att bli verklighet utan robusta satsningar där skon faktiskt klämmer, nämligen tullen.
Filip Linnert
högerkonservativ debattör
