Regeringen har lagt fram ett förslag som ger sex brottsbekämpande myndigheter rätt att registrera fordon med falska uppgifter, så att de inte kan spåras till myndigheten. Förslaget ingår i en lagrådsremiss om provokativa åtgärder som beslutades den 3 september 2026.
Den 3 september 2026 beslutade regeringen om en lagrådsremiss med titeln Stärkt brottsbekämpning genom särskilda provokativa åtgärder. Förslaget presenterades vid en pressträff den 7 september av justitieminister Gunnar Strömmer (M), tillsammans med Henrik Vinge (SD), Christian Carlsson (KD) och Martin Melin (L).
Lagrådsremissen innehåller fyra lagförslag: en ny lag om särskilda provokativa åtgärder, en ny lag om fiktiva fordonsuppgifter, en ändring i lagen om unga lagöverträdare och en ändring i offentlighets- och sekretesslagen.
Sex myndigheter ska få dölja sina fordon
Enligt förslaget ska sex myndigheter få besluta om fiktiva uppgifter för fordon som används i respektive myndighets verksamhet:
- Polismyndigheten
- Säkerhetspolisen
- Tullverket
- Ekobrottsmyndigheten
- Försvarsmakten
- Sveriges utrikes underrättelsetjänst
Ett beslut ska enligt förslaget få fattas bara om uppgiften är nödvändig för att en pågående eller planerad åtgärd inte ska röjas, och om skälen för beslutet uppväger de men det kan innebära för allmänna eller enskilda intressen.
Transportstyrelsen ska registrera de fiktiva uppgifterna i vägtrafikregistret. I vissa fall ska Skatteverket registrera motsvarande uppgifter i folkbokföringen. Ett sådant förordnande ska enligt förslaget få meddelas bara om det inte räcker att föra in uppgiften i vägtrafikregistret.
Beslut ska enligt förslaget inte gå att överklaga.
Ingen tidsgräns, ingen fristående tillsyn
Riksdagens ombudsmän (JO) ansåg i sitt remissvar att frågan om en tidsbegränsning av besluten borde övervägas ytterligare. Regeringen gick inte JO till mötes. I stället ska den beslutande myndigheten själv löpande pröva om förutsättningarna för beslutet fortfarande gäller.
Regeringen avfärdade också en särskild tillsynsordning för hanteringen av fiktiva fordonsuppgifter. Kontrollen ska i stället skötas inom ramen för den tillsyn som redan finns hos respektive myndighet.
Överklagandeförbudet fanns inte med i det ursprungliga förslaget från Utredningen om stärkt brottsbekämpning genom lagreglering av provokation. Regeringen lade själv till bestämmelsen i lagrådsremissen. Någon egen motivering till varför beslut inte ska kunna överklagas ges inte i lagrådsremissens motivtext.
Sekretess med omvänt skaderekvisit
Regeringen föreslår även en ny sekretessbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen till skydd för uppgifter om fiktiva fordon. Bestämmelsen ska enligt förslaget ha ett omvänt skaderekvisit, vilket innebär att uppgifterna är hemliga som utgångspunkt och bara får lämnas ut om det står klart att det inte skadar den verksamhet fordonet används i.
Branschorganisationen Tidningsutgivarna föreslog i sitt remissvar i stället ett rakt skaderekvisit, med presumtion för offentlighet. Regeringen höll inte med om det. I motiveringen skriver regeringen att allmänhetens intresse av att ta del av myndigheternas användning av fordon i regel är begränsat, medan myndigheternas intresse av att kunna hemlighålla uppgifterna väger tungt.
Del av ett större lagpaket om provokativa åtgärder
Fordonsdelen ingår i samma lagrådsremiss som ett förslag om att ge brottsbekämpande myndigheter uttryckligt lagstöd för särskilda provokativa åtgärder – åtgärder som kan leda till att någon förmås att begå ett brott. Enligt förslaget ska sådana åtgärder få användas vid en förundersökning om ett allvarligt eller svårutrett brott, om det är av synnerlig vikt för utredningen, och tillstånd ska beslutas av åklagare.
Åklagarmyndigheten ansåg i sitt remissvar att regeringens förslag i vissa delar var för snävt avgränsat och att kravet på synnerlig vikt borde tas bort. Regeringen gick inte med på ändringen.
Vad händer nu
Lagrådsremissen har lämnats till Lagrådet för granskning och nästa steg i processen är en proposition till riksdagen. Någon sådan finns ännu inte och lagtexten kan därför ändras innan riksdagen tar ställning.
Om förslaget går igenom föreslås de nya lagarna och lagändringarna träda i kraft den 1 mars 2027.
Christel Prinsén
redaktionschef
