Från och med årsskiftet blir det äntligen möjligt att rycka det svenska medborgarskapet av kriminella utlänningar. Det krävdes en ändring i grundlagen. Den röstade riksdagen igenom i två omgångar: först den 20 maj och därefter den 11 november, med valet emellan.
Den nya regeln är förvisso omgärdad av begränsningar. Till att börja med gäller lagen enbart personer som har dubbelt medborgarskap. Vidare är den tillämplig endast vid mycket allvarlig kriminalitet. Men hur grov måste brottsligheten egentligen vara? Lagen ger större möjligheter än man först kan tro.
Den exakta ordalydelsen i lagen är att medborgarskapet kan tas från den som “dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen.” Formuleringen leder tankarna till spionage, sabotage, krigsanstiftan, högförräderi eller annan verksamhet på uppdrag av främmande makt. Även krigsförbrytelser, folkmord och andra brott mot mänskligheten hotar fred och säkerhet – och skadar därmed även grundläggande svenska intressen.
Men tanken är att slå mycket bredare än så. “Sveriges vitala intressen” är ett tämligen vittomfattande begrepp.
Somliga brottskategorier är närmast självklara. Regeringen noterade exempelvis i lagförslaget att “terroristbrott typiskt sett har sådana effekter att det allvarligt skadar Sveriges vitala intressen”. Själva syftet med terrorism är ju att tvinga fram politisk förändring med våld.
Men lagen siktar också på mindre givna brottstyper. Regeringens förslag pekade exempelvis på “allvarlig brottslighet som begås inom ramen för kriminella nätverk och som är av systemhotande natur”. Man syftade då på bland annat “skjutningar, sprängdåd eller andra grova våldsbrott som är av sådan omfattning att det hotar samhällets förmåga att upprätthålla allmän ordning och säkerhet”.
Systemhot behöver inte vara våldsamma till sin natur. Därför nämnde regeringen också “storskalig och systematisk välfärdsbrottslighet” i propositionen.
Lagstiftningen kräver inte att brotten ska ha begåtts i Sverige. En terrorist kan utföra bombdåd i Mogadishu, och bli av med sitt svenska medborgarskap. En gängkriminell kan styra sitt narkotikasyndikat från Turkiet, och förlora sin svenska statstillhörighet. En bedragare kan ägna sig åt välfärdsbrottslighet mot finska staten, och bli fråntagen det svenska passet.
I och med den nya lagen hamnar vi i Sverige i fas med våra grannländer. Precis som många länder i Europa hade redan Danmark, Norge och Finland regler som gör det möjligt att beröva brottslingar medborgarskapet. Det är vettigt att ha enhetliga regler. Regeringen poängterade att det annars finns risk att terrorister eller andra grovt kriminella personer ser Sverige som en lämplig tillflyktsort.
Det kan också vara värt att komma ihåg att både Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade emot grundlagsförändringen. Skärpningen hade aldrig kommit till stånd under rödgrönt styre.
Per Gudmundson är redaktionschef för 100%.





















