När Handelsbanken plötsligt efter 35 år krävde att jag skulle öppna ett separat Affärskonto för min enskilda firma, trots att mitt befintliga Allkonto fungerat utmärkt i alla år, blev jag både förvånad och irriterad. Jag bestämde mig för att ta reda på mer om hur storbanker behandlar enskilda näringsidkare.
Ett problem som drabbar många
Handelsbanken, Swedbank, SEB och Nordea har alla regler och riktlinjer som innebär att enskilda näringsidkare uppmanas eller tvingas öppna separata affärskonton. Detta motiveras med hänvisning till penningtvätt och riskhantering – men i praktiken handlar det om bankernas affärsmodeller och interna system.
Det finns inget uttryckligt lagkrav i bokföringslagen eller i Skatteverkets föreskrifter om att enskilda näringsidkare måste ha separata bankkonton. Det är alltså enligt lag tillåtet att använda samma konto för både privata och företagstransaktioner för den som driver enskild firma. Anledningen är enkel: personen och firman är samma juridiska person. Åtskillnaden görs vid deklarationen, inte i banken.
Banker bör naturligtvis erbjuda affärskonton till enskilda näringsidkare som behöver och vill ha det – och det är många som gör det. Den mest heltäckande officiella statistiken kommer från SCB:s företagsregister (baserat på alla register). Exempelvis anges ofta att cirka 36 % av alla företag i Sverige är enskilda firmor och att totalt antal företag ligger runt 1,2 miljoner. Det skulle innebära cirka 400 000–450 000 enskilda firmor de senaste åren. Exakta siffror per år varierar lite beroende på uppdateringsdatum.
Min historia
I mitten av januari meddelade min bank, Handelsbanken, att mitt Allkonto kommer att göras om till ett Affärskonto: ”Vill du ha kvar ditt bankgiro så måste du ha ett Affärskonto.”
Jag protesterade. Mitt konto för alla transaktioner hade ju fungerat utmärkt under de 35 år jag innehaft enskild firma. Det hjälpte inte. Ett fem sidor långt formulär skulle fyllas i, en kontrollprocess inleddes. Jag kallades till möte med en företagsrådgivare, som meddelade att jag ”godkänts för ett Affärskonto” som jag inte ansökt om och inte önskade byta till. För min lilla verksamhet med ett ganska litet antal fakturor per månad var kravet oproportionerligt.
Ett stelbent bankväsende
Jag är sannolikt inte ensam. Det måste finnas många som inte driver företag i egentlig mening utan själva är företaget, som upplever liknande stelbent bemötande. Och det handlar inte bara om Handelsbanken.
Länsförsäkringar Bank följer samma linje. Skandiabanken ändrade sina villkor runt 2023 så att konton enbart får användas för privat bruk, inte näringsverksamhet. Upptäcker banken affärsrelaterade transaktioner på ett privatkonto kan de spärra insättningar, kräva byte till Affärskonto eller stänga kontot. Danske Bank kräver också att enskilda näringsidkare har separata konton för enskild firma och privata transaktioner. Nordea anger tydligt att ”du ska alltid använda ett företagskonto för dina företagspengar. Privata bankkonton är för privatpersoner och för eget bruk och får inte användas för näringsverksamhet.” Också SEB och Swedbank kräver uttryckligen separata konton för enskilda näringsidkare.
Att tvinga långvariga kunder att byta från ett väl fungerande system, att utsätta dem för onödig byråkrati och extra kostnader, och att meddela att deras konton stängs om de inte följer bankens interna riktlinjer – det är respektlöst mot små företagare som är ryggraden i svensk ekonomi. Och som också bankerna tjänar pengar på.
Affärskontopaketen kostar upp till 2 500 kr i startavgift plus 600 –1 400 kr årligen. För en liten verksamhet med få fakturor per år blir det en onödig och oproportionerlig kostnad.
Det finns alternativ
Mindre nischbanker är ofta mer flexibla och tillåter enskilda näringsidkare att använda ett privatkonto för alla transaktioner. Ålandsbanken erbjuder företagskonton men tvingar inte fram dem: ”Det går bra att ha alla transaktioner på ett konto hos oss om man har en enskild firma”. Det visar att det går att hantera detta flexibelt.
En rimlig kompromiss
Det måste vara tillåtet för enskilda näringsidkare att själva välja om de vill ha två konton eller ett. Många enskilda firmor har få fakturor per år eller en sådan verksamhet att de vill kunna se allt på samma ställe.
En rimlig kompromiss skulle kunna vara att enskilda näringsidkare med årsomsättning över till exempel 500 000 kronor – samma gräns som för obligatorisk momsregistrering – och som faktiskt har behov av företagsrådgivning, behöver ha ett Affärskonto. Men inte övriga. Långt ifrån alla behöver rådgivning från banken – jag har själv inte behövt det en enda gång på 35 år.
Bankerna behöver inse att enskilda näringsidkare inte är små aktiebolag. De är privatpersoner som bedriver näringsverksamhet och bör ha rätt att hantera sin ekonomi på det sätt som fungerar bäst för dem – inte på det sätt som passar bankernas interna system bäst.
Låt valet vara de enskilda näringsidkarnas
Skatteverket är tydligt: det är fullt tillåtet att använda ett enda konto för alla transaktioner för den som driver enskild firma. Varför tar sig då bankerna rätt att kräva något annat?
Det handlar om att behandla enskilda näringsidkare med den respekt och flexibilitet de förtjänar. De är inte storföretag med komplexa behov, de är människor som driver sin verksamhet, betalar sin skatt och sköter sina åtaganden. Låt enskilda näringsidkare få göra det på sitt sätt – så länge det är lagligt.
Frågan förtjänar att uppmärksammas. Konsumentverket borde granska bankernas riktlinjer och publicera en lista över vilka banker som inte tvingar fram affärskonton för småskaliga enskilda näringsidkare. En sådan lista skulle underlätta för dem som startar eller driver verksamhet att välja rätt bank.
Merit Wager
