Alltför länge har EU tillåtit sina egna makthavare att stå över lagen. Rättslig immunitet för EU-parlamentariker framställs som ett skydd för demokratin. Men i praktiken har den blivit ett juridiskt frikort. Det måste bort.
Fallet med EU-parlamentarikern Ilaria Salis under hösten förra året visar hur korrupt immuniteten fungerar. Salis greps nämligen i Budapest 2023 och åtalades för våldsamma överfall i samband med politiska sammandrabbningar. Enligt ungerska åklagare deltog hon i organiserade attacker där flera personer misshandlades. Incidenterna fångades på film, och det är ingen tvekan om att det var hon som utförde brotten. Hon nekade dock till brott, men bedömdes som flyktrisk och satt månader i ungerskt häkte i väntan på rättegång.
I stället för att låta rättsprocessen ha sin gång kandiderade Salis till EU-parlamentet 2024 och valdes in. Med mandatet följde rättslig immunitet. Hon frigavs därmed från häkte och husarrest, och den rättsliga processen i Ungern avbröts. När Ungern begärde att immuniteten skulle hävas röstade EU-parlamentet nej, vilket innebär att Salis slipper rättsliga konsekvenser, något som vanliga människor aldrig hade tillåtits.
Även om det inte är sannolikt kan alltså dömda brottslingar slippa rättsprocesser och fängelsestraff om de blir invalda som EU-parlamentariker. Visserligen kan deras immunitet hävas om parlamentet röstar för det. Men om man kan komma undan med misshandel av tre personer, som i fallet Salis, vilka andra brott kan man då också komma undan med?
Utöver Salis finns ytterligare ett exempel. Carles Puigdemont, tidigare katalansk regionalledare och senare EU-parlamentariker, har under flera år använt sin immunitet som skydd mot rättsliga processer i Spanien. I hans fall satte EU immuniteten över de nationella spanska myndigheternas beslut att åtala honom. Immuniteten är därmed så pass överstatlig att medlemsländernas egna myndigheter inte kan döma sina egna medborgare.
Med det sagt finns det ett syfte med att parlamentariker har immunitet, nämligen att skydda yttrandefriheten och det politiska arbetet. Detta är avgörande delar för att vi ska ha ett fungerande EU. Men immuniteten för parlamentariker ska inte skydda personer från ansvar för våld, korruption eller andra grova brott, vilket har varit fallet. Varför ska EU-parlamentariker komma undan med brott medan vanliga medborgare inte får det? Är vi inte lika inför lagen? Varför får man inga rättsliga konsekvenser när man är folkvald och tjänar över 100 000 kr i månaden?
Ingen ska vara immun mot att bli åtalad och dömd om det finns misstankar om våld, korruption eller andra grova brott. Om något undergräver detta EU:s förtroende ännu mer.
Frågan är egentligen väldigt enkel: ska folkvalda EU-parlamentariker stå över lagen, eller vara lika bundna av den som vi vanliga människor? Likhet inför lagen ska inte vara förhandlingsbar. Det som hände när EU-parlamentet röstade för att inte häva Ilaria Salis immunitet var att de parlamentariker som stod på Salis sida ställde sig upp och applåderade beslutet. En person som är åtalad för misshandel av tre andra människor får alltså applåder av sina parlamentskollegor när det blir klart att hon slipper rättsliga konsekvenser.
Nog nu, reformera immuniteten.
Filip Linnert
