Tjejen som våldtas och mördar i de kriminella gängen är någons dotter. Kanske din? Hur bra koll har föräldrar på sina barn?
Gängvåldet omfattar allt fler. Det handlar inte bara unga tuffa grabbar med invandrarbakgrund. ”Vi har haft flickor som gömt vapen i dockskåp”, sa en polischef till DN i vintras. Gängens nya profil är ”ung tjej med svensk bakgrund”, rapporterade radion.
Hela 10 000 kvinnor är kopplade till kriminella gäng, enligt Brottsförebyggande rådet. En färsk rapport visade är ett av de viktigaste skälen är att tjejer anses svårare att upptäcka av rättsväsendet. De granskas inte lika noga av polisen, utan kommer undan för de är ju ”bara” tjejer. Om de dessutom är tidigare ostraffade och ser ut som vilken Bianca Ingrosso-kopia som helst går de lätt under radarn.
Maria Andersson Vogel, kriminolog vid Stockholms universitet, förklarade i SVT att polisen ibland stoppar en bil och visiterar alla utom tjejen, eftersom man utgår från att hon ”bara” är en flickvän och därmed inte involverad.
Enligt en annan Brå-rapport behandlas kvinnor även ofta mildare i domstolarna, både vad gäller verkställighet av fängelse och strafflängd. Deras brott ursäktas oftare med ångest, depression, diagnoser eller ungdom, svåra uppväxtförhållanden eller missbruk.
Det samma gäller när forskning eller media beskriver kvinnorna. Där skildras de inte sällan med en mild ton, nästan förlåtande. Diverse ursäktande omständigheter lyfts. Gängtjejerna kan ha vuxit upp i otrygga förhållanden, med missbruk och våld, frånvarande fäder och ekonomiska svårigheter. De kan ha misslyckats i skolan, kanske på grund av olika diagnoser. De söker gemenskap, tillhörighet, acceptans, eller så vill de vara lojala mot någon i familjen.
Jag växte själv upp trassligt och förstår att alla barn inte har det lätt och att det krävs mer ansträngning för dem som har svårt utgångsläge. Men när myndigheter och makthavare lägger huvudet på sned, söker förklaringar som tonar ner det egna ansvaret eller betraktar den söta tjejer som ett offer, är risken att de farliga flickorna skadar andra, skadar Sverige.
Det är viktigt att se brottslingarna för vad de är och vad de gör. Att det råder jämställdhet i synen på brott.
Kvinnorna har inte de högsta positionerna i gängen, enligt Brå, men bidrar genom sysslor i bakgrunden. De paketerar och transporterar knark, begår bedrägerier eller lockar brottsoffer in i döden. Men även om de inte håller i vapnet deltar de indirekt i gängkrigen och utgör en fara för oss alla. De får inte komma undan, få fördelar på grund av sitt kön.
Risken är också stor att föräldrar inte noterar när deras lilla skatt går från att leka med Barbie till att hänga med coola ”krimfluencers”, tuffa grabbar med självförtroende och pengar. För en del är bad boys oemotståndliga. Detta samtidigt som de unga tjejerna själva inte spelar in musikvideos där de strör sedlar eller pekar med automatvapen på tittaren, så på ytan kan de verka oskyldiga.
Fler mammor och pappor behöver dock vara vaksamma. Om dottern kommer hem med nya kläder eller inte längre ber om swish finns skäl att granska orsaken. Vuxna bör våga kontrollera vad barnen följer på TikTok eller hur deras bankutdrag ser ut. När dottern bara ska åka in till köpcentret och shoppa är det bra att dubbelkolla vem hon hänger med. 2025 i våldsamma Sverige får ingen vara godtrogen. Där kan alla bli både offer och förövare.
Föräldrar måste också inse att tjejen kan dras in och att det kan göra ont. I början lockas hon kanske av lyx och spänning, men kvinnor i gängkriminella miljöer löper risk att utsättas för sexuell exploatering, visade en rapport från Jämställdhetsmyndigheten förra året. Tjejerna säljs för sexuella handlingar. De har inte samma våldskapital, utan använder sina kroppar för att få status i ett gäng. Det gör dem sårbara, utnyttjade.
En gång var hon en prinsessa i tiara och Frost-klänning – men som halvvuxen kan hon sorgligt nog vara en mänsklig handgranat.
Jag önskar att det var annorlunda.
Carolin Dahlman
