När Svea hovrätt grundades 1614 var det en av de bärande bjälkarna att man skulle förankra lagen i hela landet. Detta kan tyckas självklart idag, men man ska betänka att Sverige inte fick ett enhetligt lagsystem förrän 1734. Innan dess gällde en juridik i staden och en annan på landsbygden. Systemet med hovrätter bidrog även till att gemene man insåg att juridiken angick oss alla och att ”land skall med lag byggas” för att citera en klassisk sentens som sedermera blev Karl XV:s valspråk.
Att gemene man fick en insikt i hur dömandet kunde gå till och att alla är lika inför lagen har varit ett fundament för svensk juridik. Det har gjort vår juridiska process folkligt förankrad och alla har kunnat följa vad som försiggått. Början på offentlighetsprincipen handlar exempelvis om hur vi avskaffade häxprocesserna, då prästen Eric Noraeus, valde att offentliggöra sitt omdöme i trollsdomskommissionen:
”Givetvis är jag inte så absurd att jag helt förnekar att trolldom existerar och att barn förs till Blåkulla, men hela saken är så farlig och mystisk att jag inte kan förstå den och därför inte längre kan delta i detta eller anpassa mig till någon annans uppfattning om frågeställningen inte kan förklaras och belysas bättre. Min uppfattning är nämligen att Djävulen kan förtrolla såväl äldre som yngre, och göra de personer till lögnare som i dessa fall är både vittnen och angivare.”
Detta skedde på 1600-talet och Noraeus uttalande måste ses i samband med hans tid. Han är dock på många sätt en föregångare. Han ville att folket skulle kunna ta del av hans uttalanden och därigenom förankra det juridiska beslutet. Kanske skulle man kunna kalla det för allmänt rättsmedvetande eller för den delen att människor måste förstå hur domstolar fungerar. Det är därför som det är hål i huvudet att som Fredrik Wersäll föreslå att förundersökningsprotokoll ska vara hemliga tills domen har fallit.
Visst är integritet viktigt, men det handlar dock inte om det i det här fallet utan just om vad som skulle kunna kallas för den folkliga förankringen. Om människor inte kan få läsa ett förundersökningsprotokoll kan de tappa tilltron till domstolar som demokratins sätt att utöva vårt rättssystem. En annan invändning som går att ha är att hemliga rättegångar – det är vad det är – tillhör stater som svensk demokrati inte ska associeras med. En tredje invändning är som sagt att det strider mot den princip vi har haft i Sverige sedan 1600-talet. Det var öppen och ärlig juridik som tog död på häxprocesser och det är öppen och ärlig juridik som kommer att få vårt rättsväsende att fortleva.
Wersälls förslag är helt enkelt ogenomtänkt eller, om man ska vara fräck, hål i huvudet. Justitieminister Gunnar Strömmer borde helt enkelt kasta rekommendationen i papperskorgen och betänka att han en gång i tiden gjorde sitt bästa för att ”land med lag skall byggas” för att parafrasera den princip som brukade känneteckna vårt rättssystem.
David Lindén
Historiker och författare
