Sverige står inför stora utmaningar när det gäller språk och kommunikation i ett allt mer mångspråkigt samhälle. Enligt uppskattningar finns det omkring 800.000 personer, i huvudsak invandrade, som är analfabeter och sannolikt lika många, kanske fler, som har mycket begränsade kunskaper i svenska språket. Det skapar problem på flera olika nivåer i samhället.
Flerspråkighet är en stor tillgång i en globaliserad värld. Många invandrare behärskar flera språk, vilket kan vara mycket värdefullt i internationella sammanhang. Men även om det är en tillgång att behärska andra språk så är det ändå viktigt att man också talar, skriver och förstår svenska när man lever i Sverige.
Antalet olika språk som talas i Sverige idag uppskattas till uppåt 200. De största invandrarspråken är arabiska, finska, serbokroatiska, kurdiska och polska. Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning har ett annat modersmål än svenska. Denna språkliga mångfald medför stora utmaningar.
Ett av de största problemen är att många nyanlända och även personer som bott länge i Sverige har svårt att tillgodogöra sig samhällsinformation och myndighetskommunikation. När en stor del av befolkningen inte kan läsa eller förstå svenska blir det svårt att nå ut med viktig information om exempelvis hälsa, säkerhet och medborgerliga rättigheter och skyldigheter.
Arbetsmarknaden påverkas också starkt av befolkningens bristande språkkunskaper. Många invandrare har svårt att få jobb som motsvarar deras kompetens på grund av att de inte lärt sig svenska. Samtidigt blir arbetsplatser mindre effektiva och säkra när kommunikationen brister. Segregation ökar också när olika språkgrupper isoleras från varandra.
Skolan har stora problem. Elever med bristande kunskaper i svenska kan inte hänga med i undervisningen och halkar därmed efter. Alltför många klarar inte av att gå ut grundskolan med betyg som räcker för att gå vidare till gymnasiet, vilket gör att deras möjligheter att få jobb minskar drastiskt. Det anställs också lärare i olika ämnen som själva inte behärskar korrekt svenska, vilket ytterligare försämrar elevernas språkinlärning.
Även rättsväsendet påverkas. När polisrapporter och myndighetstexter författas av personer med bristfälliga svenskkunskaper riskerar viktiga nyanser att gå förlorade, vilket leder till stor rättsosäkerhet. Samtidigt har många – också personer med svenska som modersmål – svårt att läsa och förstå myndighetsbeslut och lagtexter.
Svenska språket utarmas när allt fler talar det bristfälligt. Språkforskare varnar för att svenskan kommer att förlora nyanser och uttrycksmöjligheter om utvecklingen fortsätter. Risken är påtaglig att det på sikt påverkar hela samhällets förmåga till nyanserad och begriplig kommunikation.
För att möta problemen och utmaningarna på språkområdet krävs intensiv svenskundervisning. SFI (Svenska för invandrare) behöver reformeras och effektiviseras rejält. Mer resurser och en del nytänkande behövs också i grundskolan för att stötta elever med annat modersmål. Yngre barn från hem där ingen svenska talas behöver gå i svenskspråkiga förskolor för att klara undervisningen när de börjar skolan. Arbetsplatser behöver bli bättre på att integrera personer med bristande språkkunskaper. Många invandrare som jag träffat genom åren har sagt att de gärna vill att svenskar ska rätta dem när de använder fel ord, men att det tyvärr är ytterst få som gör det. Många vill också gärna få ord förklarade för sig, så att de inte bara lär sig språket ”på ytan” utan förstår hur ord och meningar är uppbyggda.
Om inte kraftfulla åtgärder vidtas kommer samhället att allt mer präglas av bristande förståelse och större klyftor. Sverige bör göra som i andra länder: koppla rätten att beviljas medborgarskap med goda kunskaper i landets språk. Det skulle ge incitament för människor att också själva göra allt för att lära sig svenska. Anstränga sig. I till exempel Finland krävs för att kunna beviljas medborgarskap att man avlägger allmän språkexamen som omfattar en muntlig och en skriftlig del och får lägst vitsordet 3 på en femgradig skala i vardera delen. Eftersom så gott som alla invandrare eftersträvar att bli medborgare i det land de flytt till eller flyttat till, så är krav på dokumenterade språkkunskaper ett mycket starkt incitament för dem att lära sig språket. Kravet är rakt och tydligt: Lär dig landets språk, bevisa det genom avlagd, godkänd språkexamen så beviljas medborgarskap (om alla andra krav också är uppfyllda). Utan godkända språkkunskaper beviljas det inte. Medborgarskap i ett land som inte är ens ursprungsland är inte en mänsklig rättighet och ett fullt legitimt krav är att man talar, skriver och förstår språket i det land man aspirerar att bli medborgare i.
Det är viktigt att på stort allvar och med starka åtgärder värna om det svenska språkets ställning. Svenskan måste förbli det gemensamma samhällsbärande språket, andra språk kan berika och komplettera. Språket är nyckeln till integration och samhällsgemenskap. Att ge alla möjlighet att behärska svenska är en av Sveriges största och viktigaste samhällsutmaningar.
Merit Wager
