I januari 2023 sköts det mot ett hus där tre personer befann sig. Några dagar senare anhölls två personer i sin frånvaro.
Ett par månader senare togs händelsen upp i programmet Efterlyst. I programmet visades både namn och bild på de misstänkta. Några timmar efter sändningen sköts en anhörig till en av de misstänkta till döds.
Några veckor senare inkom en anmälan till JO med klagomål mot åklagaren i fallet. I anmälan ställdes frågan om det var nödvändigt att visa namn och bild med hänsyn till risken för de anhöriga. Kritik riktades även mot att anhöriga inte informerades innan programmet sändes. Anmälaren framhöll att brottet som de misstänkta personerna var anhållna för riktades mot anhöriga till ledaren för ett kriminellt nätverk, vilket ansågs ligga bakom den våldsvåg som drabbade Stockholm.
Efter programmet gjordes även en polisanmälan mot åklagaren, men chefsåklagaren vid Särskilda åklagarkammaren valde att lägga ned förundersökningen. Chefsåklagaren skulle pröva om utlämnandet av uppgifter till Efterlyst kunde utgöra brott mot tystnadsplikten, samt om det fanns koppling till vållande till annans död.
I utredningen framkom att flera försök hade gjorts att lokalisera de misstänkta utan framgång. Syftet med att publicera uppgifterna i Efterlyst var att få hjälp av allmänheten. Åklagaren i ärendet hade kontaktat en annan åklagare, som också var förundersökningsledare, och fått publiceringen godkänd.
De misstänkta greps senare samma månad efter att programmet sändes.
JO kan inte granska medier, men i detta fall tog JO hänsyn till anmälan och de möjliga orsakssambanden. JO konstaterade att det saknades stöd för att lämna ut de sekretessbelagda uppgifterna. Vidare ansåg JO att åklagarens dokumentation och överväganden var bristfälliga. Det fanns inget lagligt stöd för att lämna uppgifterna till Efterlyst.
Den åklagare som var förundersökningsledare och tog beslutet är nu föremål för kritik.
Christel Prinsén
redaktionschef
