Så var vi där igen. En grupp klimataktivister valde att spreja orange färg på Stonehenge i England. Den mångtusenåriga megalitkonstruktionen kommer förvisso att kunna restaureras då den först och främst består av bastanta stenblock. Men incidenten skapar ändå några intressanta frågor som är värda att adressera.
För det första: Gynnar detta kampen för att minska utsläppen? Det korta svaret är nej. Aktivisterna vill att vanliga medborgare ska börja bry sig om klimatet, men att vandalisera kulturmonument är helt enkelt fel väg att gå. När man smetar tomatsås på Mona Lisa eller kastar färg på en van Gogh tavla ger man bara intrycket av att vara ett bortskämt vuxenbarn. Precis som när man limmar fast sig på vägarna för att hindra bilpendlare från att ta sig till jobbet. Det är en bortskämd överklassaktivism som närmast kan liknas vid när studenterna 1968 ockuperade sitt eget kårhus för att ”genomföra revolutionen”. Men det är inte hela frågeställningen.
Den andra frågan som är värd att adressera handlar om hur man ska motverka radikalismen. Förvisso kan det tyckas som en skitfråga men det gäller att mota Olle i grind. Vi har ett stort antal människor som mestadels är unga som anser att klimatet är vår generations ödesfråga. Om detta kan man diskutera, men temperaturhöjningar kommer att vi konsekvenser och adresserar vi inte deras oro finns det en överhängande risk att dessa kommer att ytterligare radikaliseras. Kort sagt handlar det om att vi i nästa våg när det gäller klimataktivister, kanske, vi kommer att få klimatterrorister och det är en utveckling som ingen vill se. Går det att föra en dialog? Absolut. Går det att ignorera extremismen? Absolut. Men går det också att ignorera företeelsen? Tyvärr inte. Vi måste helt enkelt ta tjuren vid hornen och inse att vi är där vi nu är.
Om vi ska kunna lösa alternativt neutralisera de radikala delarna av klimataktivismen måste vi föra en öppen dialog. Enligt vissa är det motbjudande, men om man är man pragmatisk och lösningsorienterad måste man inse att det gäller att våga lyssna och inse det som tidigare sagts: Vi är i nuläget där vi är och det går inte att hitta en annan väg än dialog. Men om detta kan de lärde tvista. Vi andra måste däremot förstå att vi riskerar att ett antal ungdomar kan hamna i ett tänkande som kommer att få Röda armé-fraktionen att framstå som en harmlös tebjudning. Greta Thunberg har redan påbörjat den resan, men det finns många andra unga som vi ännu har chansen att rädda. Om detta ska kunna genomföras krävs det en dialog som tyvärr måste genomföras.
Slutsatsen är helt enkelt att vi måste rädda våra unga från Greta Thunberg och den kortsiktiga radikalism som hon representerar.
David Lindén
Historiker och författare
