Torsdagen den 13 augusti 2026 fattade riksdagen beslut i flera stora politiska frågor. På dagordningen fanns bland annat skärpta regler för anhöriginvandring, hårdare regler för unga lagöverträdare, ett nytt straffrättsligt påföljdssystem och skärpta villkor för friskolor. Även nya regler som berör barn och unga, tandvård för vissa utlänningar och Sveriges utrikes underrättelsetjänst beslutades.
Skärpta villkor för anhöriginvandring
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta villkor för anhöriginvandring. Röstningen föregick dramatiska diskussioner precis som inför den tidigare röstningen i somras. Reglerna ska nu anpassas i flera delar till EU-rättens miniminivåer.
För personer med tidsbegränsat uppehållstillstånd införs som huvudregel ett krav på att personen ska ha vistats med uppehållstillstånd i Sverige i minst två år innan en anhörig kan beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning. Undantag finns bland annat för ensamkommande barn och för flyktingar i vissa situationer.
Även försörjningskraven skärps och ska gälla i fler situationer, bland annat vid vissa ansökningar om fortsatt uppehållstillstånd. Huvuddelen av förändringarna börjar gälla den 1 oktober 2026.
Hårdare regler för unga som begår brott
Riksdagen röstade också ja till flera förändringar för unga som döms för brott.
Straffbarhetsåldern sänks till 14 år för allvarliga brott under en femårsperiod. Ungdomsreduktionen, som innebär att unga får lägre straff på grund av sin ålder, minskas för personer under 18 år och tas bort helt för unga myndiga.
Det högsta möjliga straffet för brott som begåtts före 18 års ålder höjs samtidigt från 14 till 18 års fängelse. Även ungdomsövervakningen skärps, bland annat genom utökade möjligheter till hemarrest och förbud mot att vistas på vissa platser.
Nytt system för straff och påföljder
Ett röstningsförfarande gällde ett nytt straffrättsligt påföljdssystem.
Riksdagen sa ja till att den nuvarande presumtionen mot fängelse avskaffas och att ett system med villkorligt fängelse införs och ersätter villkorlig dom och skyddstillsyn.
Även den så kallade mängdrabatten förändras. När en person döms för flera brott ska de ytterligare brotten få större betydelse för det sammanlagda straffet.
Nya regler för barn och unga
Två andra beslut handlade om socialtjänsten och barn som riskerar att fara illa.
Den nuvarande LVU-lagstiftningen ska ersättas av två nya lagar. Syftet är bland annat att stärka barnrättsperspektivet och tydligare samla barns och ungas rättigheter.
Riksdagen beslutade också att socialnämnden i vissa situationer ska kunna besluta om insatser för barn, unga och vårdnadshavare utan deras samtycke. Det kan exempelvis handla om krav på att en ung person ska hålla sig fri från alkohol och droger. I vissa fall ska även elektronisk övervakning kunna användas.
Nya tandvårdsregler för vissa utlänningar
Riksdagen beslutade även om förändrade tandvårdsavgifter för vissa utlänningar.
Tidigare så betalade utlänningar 50 kronor för akuttandvård. I framtiden ska vuxna som söker internationellt skydd och vissa andra utlänningar som har inkomst eller egna tillgångar ska betala skälig ersättning till Migrationsverket för akuttandvård. Subventionen för sådan tandvård tas dessutom bort för vuxna som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.
Skärpta regler för friskolor
Även friskolesektorn omfattades av torsdagens beslut.
Riksdagen sa ja till skärpta villkor för friskolor, där ett värdeöverföringsförbud införs i vissa situationer, exempelvis vid nyetablering, ägarförändringar och vissa tillsynsärenden.
Kraven på friskolornas ekonomi och långsiktighet skärps samtidigt. Skolinspektionen och kommunerna får utökade befogenheter och ett system med sanktionsavgifter införs.
Ny underrättelsetjänst
Slutligen beslutade riksdagen om regelverket för Sveriges utrikes underrättelsetjänst, Und. Den nya myndigheten ska stärka Sveriges underrättelseverksamhet och planeras inleda sin verksamhet den 1 januari 2027.
Christel Prinsén
redaktionschef
Bild: AI
