Ska svenska fortsätta att vara det officiella språket i Sverige? Det som landets lagar och förordningar är skrivna på. Det språk som alla behöver behärska för att förstå samhället och varandra. Utvecklingen i Sverige spretar, när allt färre svenskar fullt behärskar sitt eget språk, engelskan tränger sig in i dagligt tal och skapar en sorts ”blandspråk” och hundratusentals människor har andra hemspråk.
En viktig artikel om framtiden för det svenska språket i Sverige skrev Matilda Berg i Nyhetsmagasinet Fokus: Språkklyftan som delar landet. Bland annat ställde hon, i sin gedigna och innehållsrika text, frågan:
”Politikerna vill rädda svenska språket – men hur gör man i områden där ingen kan det?”
Och berättade om ett alarmerande faktum:
”Att lära sig ett nytt språk är svårt. Svårare ju äldre man är. Svårare ju lägre utbildning man har och ju längre ifrån modersmålet det nya språket befinner sig. Men än mer alarmerande är att hälften av fyraåringarna i Rosengård i Malmö, varav de flesta är födda i Sverige, inte klarar språktestet hos barnavårdscentralen. Liksom att tre fjärdedelar av barnen i Norra Biskopsgården i Göteborg börjar skolan med ett ordförråd som är en tredjedel av det förväntade.”
Begreppet ”alarmerande” börjar nästan kännas överspelat. Om olika variationer av ”svenska” utvecklas parallellt närmar vi oss snarare en katastrofal situation där språket inte längre håller samman landet och dess befolkning.
Mellan 150 och 200 språk i Sverige
Sverige är ett av Europas mest mångspråkiga länder sett till antal språk per capita. Här talas mellan 150 och 200 språk regelbundet enligt Institutet för språk och folkminnen och Statistiska centralbyrån. De enda språken som har en särställning i Sverige är de fem nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, samiska, jiddisch och romani. Deras status stadgas i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Den tidigare S-riksdagsledamoten, numera ”vilden” i riksdagen, Jamal El-Haj, vill införa arabiska som ett prioriterat språk i Sverige. Han har startat ett nytt parti och motionerat i riksdagen och vill att
”Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja och utveckla undervisning i arabiska på alla nivåer – från grundskola till universitet – för att stärka integration, kulturutbyte och internationell kompetens och tillkännager detta för regeringen.”
Utbildning och språkkrav
Svenska är Sveriges offciella språk som kulturen vilar på och som landets lagar och regler är skrivna på. När det nu finns människor här som talar uppåt 200 språk så måste integrationen av dem som kommit hit ske på landets officiella språk – lika för alla – inte på något av alla dessa språk.
Utbildningen i grund- och gymnasieskolor sker på landets språk. De som har andra modersmål behöver ges goda förutsättningar att lära sig svenska, kanske i form av extralektioner efter ordinarie skoltid. Hemspråk är ju de språk man talar hemma; där lär man sig dem och det finns inga hinder för folk att gå samman och till exempel starta ”lördagsskolor” för barn och unga för att stärka kunskaperna i deras hemspråk. Om utbildning i arabiska efterfrågas av många kan sådan kanske organiseras utanför det ordinarie grund- och gymnasieskolsystemet.
Engelskans inflytande
Ett realistiskt exempel från en modern arbetsplats där engelska ord och uttryck blandats in i svenskan:
”Vi har policy meeting i morgon om den nya checklistan som HR tagit fram. Det är deadline i morgon. Vi behöver hela teametsfeedback. Det framkom några punkter att diskutera under förra veckans workshop och alla har fått mail om dem. Area manager Lars Andersson från Malmö håller en kort briefing om detta. Alla bör ha sina laptops med så ni kan logga in. Sedan kan jag bekräfta att pitchen hos Arag AB gick bra. Vi får nog dealen nästa vecka.
Slarv med språket
Ett tredje område som påverkar och förändrar (försämrar) svenska språket och dess ställning är slarvig och felaktig språkhantering i tidningar, tv och radio, men också hos personal på förskolor och lärare i grundskolan. Ord används felaktigt och när man inte vet hur man ska uttrycka sig tar man till olika utfyllnadsord som inte är relevanta i sammanhanget.
Ska något göras för att höja den språkliga kvaliteten inom skolor, myndigheter, i riksdagen, rättsväsendet? Och inom medierna, inte minst det skattemiljardfinansierade Public Service? Idag finns endast två anställda språkvårdare under kontorstid för UR, SR och SVT tillsammans…
Ska barn läsa arabiska i grundskolan? Det ter sig inte särskilt realistiskt. Med tanke på att det talas mellan 150 och 200 språk i landet kan det knappast vara rimligt att en språkgrupp ”gynnas” framför alla andra, oavsett hur många arabisktalande det finns i landet jämfört med övriga språkgrupper. Och svenska är och förblir det viktigaste språket för oss som lever i Sverige. Åtminstone än så länge.
Ska engelskans påverkan helt accepteras så att vissa svenska ord används allt mindre och de inte längre förstås av alla?
Behovet av en språkpolitik
Jag har i korthet tagit upp ett antal olika sätt att se på språkfrågan i Sverige. Som komplement uppmanas till läsning av den utmärkta, långa och innehållsrika text som länkas till i början.
En ödesfråga är – eller blir snart: Ska svenskan fortsätta att vara landets officiella språk som alla ska förhålla sig till och behärska? En bit på den ”svenska vägen” är när kraven på dokumenterat goda kunskaper i svenska, bevisade genom språktest införs för att man ska kunna beviljas medborgarskap. Man kan också begränsa rätten till tolkar till exempelvis tre år för att påskynda språkinlärningen. Parat med satsningar på god svenskundervisning på heltid med strikta närvarokrav för personer som kommit hit i vuxen ålder, kunskapsnivån kunna höjas bland dem som invandrat till Sverige. I skolorna måste lärare i ämnet svenska behärska språket på modersmålsnivå, annars lär eleverna sig det ofullständigt och direkt felaktigt. Det gäller för alla elever, infödda såväl som inflyttade.
Det är hög tid att på allvar ta ställning till hur språket ska utvecklas, det brådskar med att arbeta fram en realistisk och hållbar språkpolitik som sedan också strikt genomförs. För att ett land inte ska splittras behöver grunden, det vill säga språket, vara gemensam för alla.
Merit Wager
