Kommunalskatterna slår rekord 2025. När ska politikerna våga se över utgifterna i stället?
”Vi behöver öka skatteuttaget”, sa Magdalena Andersson (S) i Ekots lördagsintervju nyligen. Hon lyfte att S vill se en bankskatt. I S skuggbudget föreslogs höjd skatt för dem som har sparat över 3 miljoner kronor. Även samarbetspartierna Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill självklart höja skatterna rejält.
De rödgröna tycks totalt sakna respekt för dem som drar ihop inkomster via arbete, företagande eller sparande. Allt ditt är deras, verkar de tycka. Som skator dras de till det som glimmar.
Om de rödgröna vinner valet 2026 lär svenskarna få allt mindre över på kontot när skatten dragits, för det är ju inte bara vänsterkrafter på riksnivå som vill ta mer. Även lokalt vill politiker komma åt skattebetalarnas pengar.
Nästa år höjs skatten i 35 kommuner, på grund av att fyra kommuner och två regioner höjer, enligt SCB. I 13 kommuner sänks visserligen skatten, men snittet går upp. Aldrig tidigare har kommunalskatterna varit så höga, konstaterade Skattebetalarnas förening.
I en tid när människor kämpar med höjda matpriser, räntor och hyror borde politikerna skärpa sig. Nog går det att spara om man vill.
Att det slösas och slarvas bli tydligt varje år när Slöseriombudsmannen anordnar tävlingen ”Årets värsta slöseri”. Under 2024 slösades pengar på bland annat en klonad gran, ett icke fungerande vätgasbunker, ett öde kontor i Kongo-Kinshasa och ett rosa stenblock. Därutöver har makthavarna dålig koll på fakturor eller budgetar. Satsningar går ofta långt över budget.
I fyra svenska kommuner höjs skattesatsen nästa år. Alla fyra drivs rödgrönt, antingen av S eller C. Detsamma gäller de regioner som höjer skatten, Dalarna och Värmland. Också röda.
De tretton som sänker 2025 är Vara, Lidingö, Ale, Sigtuna, Haninge, Ödeshög och Karlshamn, Orust, Botkyrka, Trosa, Partille, Östhammar och Säter. I alla utom två kommer kommunstyrelsens ordförande från Moderaterna. I Orust och Säter styr S.
Högst skatt i landet har Degerfors där en vänsterpartist styr.
Österåker toppar ligan åt andra hållet med Sveriges lägsta kommunalskatt. Kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher (M) har sedan hon tillträdde arbetat systematiskt med mål- och resultatstyrning samt en långsiktig ekonomisk plan. Hon har även infört en ”anti-svällfaktor” för att den kommunala administrationen inte ska växa även om antalet invånare blir fler. Fletcher jobbar också för att underlätta för företagarna.
Ganska tråkiga grejer, och sådant som inte ger flashiga rubriker i lokaltidningen, alltså. Inga flådiga bidragsregn eller satsningar. Bara ordning och reda. Tydliga mål som gör att man får mer för samma pengar.
Det kommer alltid att finnas debattörer som försöker få oss att tro att minsta skattesänkning drabbar välfärden, samt att den som vill ha hög skatt är moraliskt högtstående – en finare, godare människa.
Företagaren Joachim Berner skrev till exempel kritiskt om Kommissionen för Skattenytta i Dagens Industri i våras. Han sa sig måna om en ”välfungerande välfärdsstat”. Tydligen ovetande om att Leif Östlings mål är att resurser ska användas smartare, så att välfärden räcker till fler.
Berner mästrade. ”Ju mer vi ger och bidrar med utifrån våra förmågor och förutsättning desto lyckligare blir vi”. ”Du kan få mycket glädje för pengarna om du är beredd att dela dem med andra”.
Sådana där högfärdiga härskartekniker möter ofta oss som älskar låg skatt. Det antyds att vi är snåljåpar. Berner menade dessutom att den som vill ha hög skatt blir lycklig.
Men att ta från sina medmänniskor för att ge bort är väl knappast gott? Den som blir lycklig av att länsa en annans bankkonto måste ha en sjuk läggning.
Berner har kanske tittat för mycket på Karl-Bertil Jonssons julafton, där en pojke som stjäl andra människors ägodelar för att skänka till fattiga framställs som en ängel. Pojken hyllas trots att han inte offrat en enda av sina egna kronor eller julklappar. Bara tomtat omkring med snodda klappar.
v
Carolin Dahlman
högerliberal debattör
