Den 18 augusti 2023 tillsatte regeringen en utredning (dir. 2023:123) för att se över lagstiftningen för tillståndsprövning av allmänna sammankomster, mot bakgrund av det förhöjda säkerhetsläget i Sverige.
Våldsbejakande extremism och ett förhöjt terrorhot mot Sverige, i form av påverkansoperationer genom så kallad hybridkrigföring, utgör grunden för utredningen. Utredarna beskriver hot mot svenska intressen, både inom landet och utomlands. Demonstrationer har utnyttjats av olika aktörer för att eskalera konflikter, hetsa till våld och driva kampanjer mot Sverige.
I direktiven framgick det att flera tidigare demonstrationer har bidragit till det ökade hotet mot Sverige. Dessa sammankomster har ofta organiserats av extremister och provokatörer, varav många inte är svenska medborgare.
Denna utveckling har haft påverkan både inom Sverige och internationellt.
Utredningen leddes av generaldirektör Mattias Larsson, med sakkunniga som förordnades den 22 september 2023, departementsrådet Niklas Kebbon, kanslirådet Johan Lundqvist samt rättssakkunniga Camilla Lindell och Lotta Wendelsson.
Resultatet
Den 5 juli 2024 var rapporten klar och publicerades på justitiedepartmentets hemsida. Den 582 sidiga utredningen lade fram till flera förslag till förändringar och tillägg i Polislagen (1984:387) och Ordningslagen (1993:1617).
Ett av förslagen innebär att polisen ska kunna justera tid och plats för en sammankomst om detta anses nödvändigt för att upprätthålla säkerheten.
Ett annat förslag handlar om att förändra reglerna för utlänningar som inte är svenska medborgare när det gäller rätten att arrangera sammankomster.
Ytterligare ett förslag inkluderar möjligheten att ställa in en sammankomst om den bedöms utgöra ett hot mot rikets säkerhet.
”10 b §
En utlänning som har utvisats med stöd av 2 kap. 1 § lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar får inte anordna eller delta i en allmän sammankomst så länge utvisningsbeslutet gäller.”
”24 §
En allmän sammankomst eller offentlig tillställning får upplösas eller ställas in enligt 22, 23 eller 23 a § endast om mindre ingripande åtgärder har visat sig vara otillräckliga med hänsyn till Sveriges säkerhet eller för att hindra fortsatt lagstridigt handlande, återställa ordningen, skydda de närvarande eller begränsa störningen av trafiken.”
Remissrunda
Den 8 juli 2024 skickades en remiss ut till 83 olika instanser. Bland mottagarna fanns myndigheter, kommuner, intresseorganisationer samt specifika aktörer som Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Journalistförbundet, förvaltningsdomstolarna och fyra ambassader: Ankara, Moskva, Nederländerna och Irak.
Den 8 november 2024 var sista dagen för inlämning av remissvar. Av de 83 tillfrågade har 66 lämnat svar. Av de som inkommit med svar har inte alla valt att yttra sig, Sundsvalls kommun, Svenska kyrkan och Södertälje kommun är några av dem som har avstått.
Remissvar
Sammanfattningsvis är majoriteten positiva till de föreslagna lagändringarna. Vissa instanser har uttryckt stöd för alla förändringar utan ytterligare tillägg, medan andra ställer sig bakom delar av förslagen. Ingen har helt avfärdat utredningens förslag. Bland de som är positiva till förändringarna av tid och plats finns BRÅ (Brottsförebyggande rådet), Myndigheten för trossamfund och Borås stad. De som stödjer förslagen om utlänningsstatus inkluderar Göteborgs stad, Domstolsverket och Kalmar kommun. Malmö stad anser att förslaget om utlänningsstatus kan vara ett alternativ, men uttrycker viss försiktighet. Advokatsamfundets Mia Edwall Insulander föreslår att lagändringarna och betänkandet tidsbegränsas till fyra år, för att möjliggöra en djupare analys av deras effektivitet och påverkan.
Irakiska ambassaden i Bagdad
Barbro Elm, Sveriges Irakiska Ambassadör, beslyser händelen när ambassaden attackerades i juli 2023. Koranbränningarna som precis hade skett låg till grund för angreppet. Sveriges ambassader utomlands är en del av Regeringskansliet och en attack mot ambassaden är ett angrepp på Sverige och ett hot mot säkerheten.
“Ambassaden Bagdad välkomnar utredningens ambition att se över hur Sveriges säkerhet kan beaktas vid Polisens tillståndsprövning av allmänna sammankomster enligt ordningslagen.”
Myndigheten för psykologiskt försvars (MPF)
Myndigheten MPF har inga invändningar mot förslaget och vill understödja att MPF har hanterat två större allvarliga utländska informationskampanjer mot Sverige ursprunget ur demonstrationer. Myndigheten välkomnar nya verktyg för att kunna ingripa vid situationer som kan leda till allvarliga säkerhetsrisker.
Christel Prinsén
redaktionschef
Bild: Framsidan på rapporten
