Valdeltagandet i riksdagsvalet 2022 sjönk med tre procentenheter jämfört med valet 2018 då lite drygt 87 procent av väljarna använde sin rösträtt. Mycket talar för att nedgången inte kommer att brytas i det kommande valet.
Verifieras redaktionschef Christel Prinsén rapporterade (18 augusti) om att över en halv miljon utrikes födda människor utan svenskt medborgarskap har rösträtt i de lokala kommun- och regionvalen den 13 september. Andelen utrikes födda personer som har rösträtt både i lokala val och i riksdagsval (där det krävs medborgarskap för att rösta) har ökat markant i varje val under senare decennier. Vilket naturligtvis är en konsekvens av den mycket omfattande invandringen till Sverige.
Eftersom valdeltagandet bland utrikes födda personer är avsevärt mycket lägre än bland svenskfödda väljare så är en effekt av den stora invandringen att det totala valdeltagandet sjunker successivt.
Nationalekonomiska föreningen redovisar i en artikel i sin tidskrift Ekonomisk debatt (nr 3/2026) en undersökning av hur väljarunderlaget och valdeltagandet har utvecklats mellan valen 1982 och 2022. Jag citerar några stycken ut den mycket intressanta rapporten: ”Den utrikesfödda gruppen över tid blivit en mycket större del av alla med rösträtt. Som exempel uppgick andelen röstberättigade utrikesfödda i lokala val till åtta procent 1982 medan det 2022 var drygt 20 procent av väljarkåren som var födda utomlands. Med andra ord är var femte potentiellt röstande utlandsfödd 2022, till skillnad från var tolfte 1982. Andelen röstberättigade i nationella val påvisar en väldigt snarlik trend.
Andelen svenskfödda som faktiskt röstar har samtidigt förändrats i mycket liten utsträckning över tid, samtidigt som valdeltagandet bland utrikesfödda har utvecklats i negativ riktning. Som exempel röstade 87 procent av alla röstberättigade svenskfödda i lokala val 1994 och 88 procent 2022. För utrikesfödda röstade ungefär 70 procent av alla röstberättigade i lokala val 1982, men endast 55 procent 2022. Andelen utrikesfödda svenska medborgare som röstar i nationella val är övergripande högre för hela perioden, men visar en liknande nedåtgående trend.”
Nationalekonomiska föreningens siffror visar att runt 20 procent av de röstberättigade i riksdagsvalet är utrikesfödda. I denna grupp – som vuxit starkt i antal sedan första mätpunkten 1982 – har valdeltagandet sjunkit från runt 88 procent 1982 och till en bra bit under 70 procent i förra riksdagsvalet 2022.
Denna utveckling har naturligtvis betydelse för demokratin. En växande andel av befolkningen som inte bryr sig om att rösta fördjupar och förvärrar det vi kan kalla för den demokratiska segregationen.
Nationalekonomiska föreningens rapport har tagits fram av Henrik Andersson som är docent i nationalekonomi och forskar om invandring och integration och av professorn i statskunskap Karl-Oskar Lindgren som forskar om frågor kring politisk jämlikhet och representation. Båda är knutna till Uppsala universitet.
Andersson och Lindgren för flera intressanta resonemang om vad som eventuellt kan göras åt problemet. Och om vilka faktorer som främst orsakat den stora nedgången i valdeltagandet.
En grundläggande orsak är givetvis att Sverige under de fyrtio år som gått mellan 1982 och 2022 har gått från en lång era av kontrollerad och begränsad invandring där de invandrade till stora delar kom från länder och världsdelar med hyfsade vanor vid demokrati och röstande och till en lång period av okontrollerad massinvandring från utomeuropeiska regioner utan demokrati och allmänna val.
Forskarna visar också hur massinvandringen starkt har påverkat den tilltagande boendesegregationen. Allt fler av invandrarna bor numera i områden med lägst valdeltagande. Längre tillbaka i tiden – när antalet invandrare var betydligt mindre och även mer vana vid demokrati – bodde en ganska så stor andel av migranterna i valdistrikt med högst valdeltagande.
Det finns förstås inga snabba genvägar till ett mer utjämnat valdeltagande bland väljarna i Sverige. En viktig sak som på sikt kommer att motverka både den demokratiska och andra former av segregation är att invandringen numera är nere på lägre nivåer. Vilket betyder att problemen inte kommer att fyllas på underifrån på samma massiva sätt som tidigare. Det gäller därför att kommande regeringar inte öppnar dörrarna för nya vågor av utomeuropeisk invandring.
En stram och kontrollerad invandring som i huvudsak består av arbetskraftsinvandrare (arbetande människor röstar mer frekvent än bidragstagare och svartjobbare) under 20–30 år framåt kommer att bidra till en bättre utveckling. Och tiden som invandraren vistas i Sverige gör också sitt. Ju längre tid man bor i sitt nya land, desto mer röstningsbenägen blir man.
Demokratins fundament utgörs av att folkviljan gör sig gällande i de allmänna val där man väljer de representanter som ska sköta staten och politiken. Nästan nio av tio av de svenskfödda väljarna tar demokratin på allvar och använder sin rösträtt. Ska Sverige fortsatt vara ett bra land och en stabil demokrati så krävs att invandrarna så raskt som möjligt gör allt vad de kan för att härma svenskarna och ta demokratin på allvar.
Widar Andersson
Krönikör/Skribent
