Riksdagen röstade i går igenom regeringens förslag om ett stärkt tjänstemannaansvar med siffrorna 323–22, fyra ledamöter var frånvarande. Beslutet innebär att ett nytt brott, missbruk av offentlig ställning, införs i brottsbalken samtidigt som straffen för grovt tjänstefel skärps.
Nytt brott riktas mot maktmissbruk
Den nya lagstiftningen innebär att offentligt anställda kan dömas om de medvetet bryter mot lag eller andra regler för att gynna sig själva eller någon annan, eller för att missgynna någon. Brottet får beteckningen missbruk av offentlig ställning.
Straffet föreslås bli böter eller fängelse i upp till två år. För grova fall införs brottet grovt missbruk av offentlig ställning, med en straffskala på mellan ett år och sex månaders fängelse och sex års fängelse.
Förutom det nya brottet höjs minimistraffet för grovt tjänstefel från sex månaders fängelse till ett år och sex månader. Regeringen anser att dagens straffnivå inte tillräckligt speglat den skada som grova tjänstefel kan orsaka för enskilda och samhället i stort.
Ska täppa till luckor i lagen
Bakgrunden är att dagens regler om tjänstefel främst omfattar åtgärder som sker vid myndighetsutövning. Enligt regeringen har detta skapat luckor där exempelvis otillbörliga upphandlingar, vänskapskorruption eller gynnande av närstående i vissa fall inte kunnat leda till straffansvar.
Regeringen pekar också på att organiserad brottslighet i allt högre grad försöker påverka offentlig verksamhet genom infiltration, korruption och otillbörlig påverkan. Ett utökat tjänstemannaansvar ses som ett verktyg för att hantera dessa hot och stärka förtroendet för myndigheter och offentliga institutioner.
Kritik från oppositionen
Förslaget har mött kritik. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har reserverat sig mot delar av lagstiftningen. Kritikerna varnar för att den nya brottsbestämmelsen är för bred och riskerar att skapa osäkerhet bland tjänstemän och förtroendevalda. Flera remissinstanser har också uttryckt oro för att lagstiftningen kan leda till ökad försiktighet, längre handläggningstider och svårare rekrytering till offentlig sektor.
Miljöpartiet har gått längst och föreslagit att hela propositionen ska avslås. Partiet menar att problemen i offentlig sektor i första hand bör mötas med bättre kontrollsystem, utbildning och förebyggande arbete snarare än utökad kriminalisering.
Den nya lagen träder i kraft den 1 augusti 2026.
Christel Prinsén
redaktionschef
Källa: Justitieutskottets betänkande 2025/26:JuU40 – Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar.
