Den svenska skolans stora och allvarligaste problem är att runt 20 000 (16 procent) av grundskolans avgångselever lämnar skolan utan att vara behöriga till gymnasiestudier. Deras kunskaper och betyg är helt enkelt för låga. År 2025 fanns det enligt Skolverkets statistik 133 grundskolor där mer än 30 procent av eleverna inte nådde upp till gymnasiebehörighet.
Vid sidan av den vanliga grundskolan finns även den ”anpassade grundskolan” (tidigare särskolan) dit elever med allvarliga intellektuella funktionsnedsättningar anvisas. Antalet elever i den anpassade grundskolan växer snabbt. Under läsåret 25/26 har cirka 18 400 elever(1, 6 procent av alla grundskoleelever) varit placerade i anpassad grundskola. I den vanliga grundskolan har 27 procent av eleverna utrikes bakgrund. I den anpassade grundskolan än andelen med utrikes bakgrund nästan 50 procent.
Den svenska grundskolans problem kan därför tydligt och klart kopplas till att antalet elever som kommer från instabila och resurssvaga hem har ökat kraftigt under de senaste decennierna. När det gäller den stora majoriteten av infödda svenska och invandrarbarn som lever i stödjande och trygga familjer så ligger grundskolans kunskapsresultat i världstopp.
I den politiska och mediala debatten om svensk skola är det emellertid allmän svartmålning och ideologiska låtsasbilder som dominerar. Istället för att sätta all kraft på att förstärka och förbättra ett par hundra av de 4600 grundskolornas förmåga att på allvar kompensera för brister i elevers hemmiljöer så målas verklighetsfrämmande bilder av skolans problem fram från både regering och opposition. Dels överdrivs problemen grovt. Dels försöker man ge en bild av att det är skolor som drivs som aktiebolag som orsakar problemen.
En ganska stor del av Sveriges förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningar drivs av från stat och kommun fristående företag, stiftelser och föreningar. På vanliga marknader i allmänhet och i en skattefinansierad valfrihetsskolmarknad i synnerhet är det givetvis stötande om och när företag tar ut betydande vinster ur sina verksamheter även om de inte först och främst ser till att skapa största möjliga nytta för eleverna och för samhället i stort. Friskolor som ägnar sig åt sådant ska givetvis stoppas snabbt och effektivt. Men dessa problem ska inte blandas samman med den allvarliga utslagningen av elever ur grundskolan.
AcadeMedia är Sveriges och norra Europas största privata skolkoncern med en mängd skolor och utbildningar i Sverige och i flera andra länder. För 25-30 år sedan hade jag en del uppdrag i skolstyrelser och som rådgivare för AcadeMedias ledning. Min tid i företaget gav mig insyn i hur seriös skolverksamhet kan planeras, kontrolleras, följas upp och utvecklas. Det krävs öppenhet, kunskap, kompetens och samarbetsförmåga för att lyckas. AcadeMedias vd hette redan då Marcus Strömberg. Hans samhällsengagemang är minst lika stort som hans uthålliga och målinriktade ledarskap.
Det är typiskt och inte alls förvånande att det är utbildningsföretaget AcadeMedia med Marcus Strömberg i spetsen som precis nu i dagarna har presenterat en rapport om sina egna och andra stora skolhuvudmäns brister och förtjänster när det just gäller förmågan att sätta in effektiva kompensatoriska insatser för elever med sämre förutsättningar. AcadeMedia tar ett stort samhällsansvar när politiken sviker.
AcadeMedias rapport utgår från offentlig statistik där varje skola ges ett socioekonomiskt index. Indexet baseras på uppgifter om elevernas bakgrund, bland annat föräldrarnas utbildningsnivå, födelseland och ekonomiska situation. Därutöver har Skolverket en modell som kallas SALSA som används för att beräkna skolors förväntade genomsnittliga meritvärde och förväntade andel elever som når godkända betyg i alla ämnen i årskurs 9. Utifrån dessa index och SALSA-värden är det möjligt att jämföra resultaten i de grundskolor vars elevsammansättning ställer stora krav på kompensatorisk kompetens.
I sin analys jämför AcadeMedia resultaten på sina egna 27 grundskolor som har många elever med sämre socioekonomiska förutsättningar med liknande skolor hos de stora kommunala skolhuvudmännen i Stockholm, Göteborg och Malmö. För att utesluta att positiva SALSA-värden beror på en mer generös betygssättning har AcadeMedia även vägt in avvikelser mellan elevers slutbetyg och nationella prov. Resultaten är alltså rensade från det som brukar kallas för betygsinflation.
Analysen visar att 68 procent av AcadeMedias 27 grundskolor når bättre resultat än förväntat utifrån elevernas förutsättningar. I riket som helhet är det 43 procent av grundskolorna som når samma resultat som AcadeMedia. I Malmö och Stockholm lyckas 52 procent av grundskolorna bättre än vad deras index och SALSA-vården indikerade. Göteborgs kommun ligger betydligt sämre till. Endast 16 procent av grundskolorna åstadkommer ett bättre resultat än det socioekonomiskt förväntade.
Syftet med AcadeMedias analys är att identifiera var vi behöver bli bättre på att arbeta med skolans kompensatoriska uppdrag. Jag citerar ur rapporten: ”Hur kommer det sig att vissa skolor lyckas trotsa de statistiska prognoserna och få eleverna att överträffa de förväntade resultaten, samtidigt som andra skolor misslyckas år efter år? Det är en fråga som varje skolhuvudman i Sverige borde ställa sig. AcadeMedia har en högre andel skolor som lyckas bra med det kompensatoriska uppdraget, jämfört med riket, men vi har också skolor som presterar sämre än vad som kan förväntas sett till förutsättningarna. För oss är det helt avgörande att höja kvaliteten i dessa verksamheter. Vilket det självklart borde vara för alla skolhuvudmän i hela Sverige.”
– Om vi ska höja kunskapsresultaten i svensk skola är det helt avgörande att skolor lyckas kompensera för elevers bakgrund. De socioekonomiska faktorerna kan förklara men får inte bli en ursäkt för svaga skolresultat, säger Marcus Strömberg i en kommentar till rapporten. Precis så är det förstås. För en positivare svensk samhällsutveckling och för alla utsatta elevers bästa hoppas jag av hela mitt hjärta att det offentliga och politiska Skolsverige ska släppa sina låtsasproblem och kroka arm med AcadeMedia för att lyfta skolans resultat för alla elever.
Politiskt kan vi möjligen ana en ljusning i samband med det förestående riksdagsvalet i september. Som opinionen ser ut nu så tyder mycket på att Liberalerna – som ansvarar för skolpolitiken i den sittande regeringen – kommer att åka ut ur riksdagen. Skulle det ändå bildas en borgerligt styrd regering på något sätt så kommer den regeringen att släppa fixeringen vid aktiebolagsskolor. Blir det istället Socialdemokraterna som bilda regering efter valet så talar mycket för att S och Centerpartiet utgör navet i den regeringen. Därmed kommer också en sådan regering att släppa fixeringen vid vinster för att i istället koncentrera politiken på minskad utslagning ur grundskolan vilket kommer att minska utanförskapets elände och orättvisor.
Widar Andersson
Krönikör/Skribent
