Göteborgs tingsrätt dömde på tisdagen tolv personer i ett omfattande narkotikamål om omkring 33 kilo kokain, med straff från skyddstillsyn till sju års fängelse. En av de dömda utvisas – men för en annan uteblev åklagarens utvisningsyrkande, sedan Migrationsverket bedömt att han riskerar förföljelse i hemlandet.
Sju år och tio månader för mannen med huvudrollen
En 21-årig man dömdes till det längsta straffet, sju år och tio månaders fängelse, för synnerligen grovt narkotikabrott. En 36-årig man och en 21-årig kvinna dömdes vardera till sex år och tio månaders fängelse för samma brott. En 46-årig kvinna dömdes till två års fängelse för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott och utvisas samtidigt ur Sverige med återreseförbud utan tidsbegränsning. En 22-årig man dömdes för synnerligen grovt narkotikabrott och grovt penningtvättsbrott men överlämnades till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, sedan en undersökning visat att han begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning.
Mamma och dotter döms – sonen frias
En 19-årig kvinna dömdes till två års sluten ungdomsvård för synnerligen grovt narkotikabrott och grovt penningtvättsbrott. Hennes mamma, 54 år, dömdes till tio månaders fängelse för narkotikabrott och penningtvättsbrott, men frikändes från de betydligt allvarligare misstankarna om synnerligen grovt narkotikabrott. Kvinnans son, 22, som suttit frihetsberövad på anstalt och pekats ut som den som styrt brottsligheten därifrån, frikändes helt – tingsrätten fann inte styrkt att han anstiftat de andra.
Ytterligare en person frikändes helt: en 47-årig kvinna, mor till mannen som dömdes till sju år och tio månader. Tingsrätten ansåg att hon sannolikt haft större kännedom om partiet än hon erkänt, men inte att hennes roll gick att fastställa som gärningsman, anstiftare eller medhjälpare.
Tingsrätten beslutade också om omfattande förverkanden av kontanter, mobiltelefoner och annan egendom kopplad till brottsligheten.
”Både och” – åklagaren om domen
Enligt kammaråklagare Sofia Karlsson innehåller domen både delar som åklagarsidan instämmer i och delar där de gör en annan bedömning.
– Man kan väl säga så här att det finns delar som jag tycker att de har gjort en bra bedömning och det finns delar där vi tycker att de har gjort en mindre bra bedömning. Det är både och, säger kammaråklagare Sofia Karlsson till Verifiera.
Det finns delar i händelseförloppet som åklagaren anser att domstolen inte tagit ställning till, vilket har lett till att vissa personer frikänts. Men det finns också delar av domen där stora delar av händelseförloppet anses styrkta av tingsrätten – och det är ju positivt.
En utvisad, en utan yrkande
Två av de dömda var utländska medborgare och kunde därmed komma i fråga för utvisning. Åklagarna yrkade på utvisning av den ena, en slovakisk medborgare som dömdes till två års fängelse för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott. Tingsrätten biföll yrkandet och utvisade henne med återreseförbud.
För den andre, en afghansk medborgare som dömdes till sex år och tio månaders fängelse för synnerligen grovt narkotikabrott, framfördes däremot inget utvisningsyrkande. Enligt kammaråklagare Sofia Karlsson berodde det på Migrationsverkets yttrande.
– Där hade vi inget yrkande om utvisning och det berodde på att Migrationsverkets yttrande inte gav det utrymmet som vi uppfattade det.
Verkställighetshinder stoppade utvisningsyrkande
Enligt Migrationsverket har mannen flyktingstatus och individuella skyddsskäl som innebär verkställighetshinder mot utvisning till Afghanistan. Myndigheten bedömer att han riskerar förföljelse och att han inte heller kan återvända till någon annan del av landet.
– Han hade individuella skyddsskäl som verkställighetshinder och utifrån det bedömde vi att det inte fanns förutsättningar att yrka på utvisning för honom, säger Sofia Karlsson.
Hon betonar att åklagare enligt dagens regler ska göra en självständig juridisk bedömning av om ett utvisningsyrkande har förutsättningar att bifallas.
– Som reglerna ser ut just nu ska vi göra en självständig bedömning om vi tror att det är ett yrkande som kommer att bifallas eller inte. Precis som när vi väcker ett åtal.
– Sen får vi se med tanke på de här förändringarna som kommer så kan det ju vara så att vi hamnar i en annan situation i hovrätten om vi hamnar där.
– Man kan lägga till ett utvisningsyrkande i hovrätten. Det är inget hinder även om man inte har gjort det i tingsrätten. Så det kan ju vara en annan situation då.
Nya utvisningsregler väntar
Den 1 september träder nya regler om utvisning på grund av brott i kraft. Enligt den nya lagstiftningen ska åklagare som huvudregel yrka på utvisning när förutsättningarna för utvisning är uppfyllda. Samtidigt ska frågan om verkställighetshinder inte längre prövas av brottmålsdomstolen. I stället prövas frågan när ett beslut om utvisning ska verkställas.
Åklagaren har ännu inte tagit ställning till domen om ska överklagas.
Christel Prinsén
redaktionschef
Bild från förundersökningen
