I regeringens sändningstillstånd för Sveriges Radios (SR) 2020-2025 står att läsa:
SR har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället. Språkvårdsfrågor ska beaktas i verksamheten.
SR har ett uttryckligt ansvar att värna svenska språket. Ändå innehåller deras nyhetssändningar emellanåt otydliga uppläsningar med fel uttalade ord och betoningar som gör dem svåra att förstå.
I SR:s sändningar och på deras sajt förekommer numera så gott som dagligen stavfel samt grammatiska och syftningsfel, både i skrift och i tal. Sannolikt skulle mängder av språkliga fel kunna undvikas om man anlitade ett antal korrekturläsare som snabbt rättade till felskrivningar i texterna på sajten och om krav på korrekt svenskt uttal åtminstone i nyhetssändningar var en självklarhet. Några exempel på slarviga och felaktiga rubriker:
Jag frågade SR på vilket sätt bolaget konkret tar det ”särskilda ansvar för det svenska språket” som regeringen ålagt dem:
- Hur arbetar SR när det gäller nyhets- och andra texter som läses av personer vars svenska är svår att förstå, vilket inte gäller enbart personer med utländsk bakgrund?
- Vilken talträning och eventuell röstcoachning får de för att bli begripliga för lyssnarna?
- Hur många språkvårdare och korrekturläsare är anställda hos SR?
- Hur stor är budgeten för språkvårds- och röstcoachningsinsatser per år, till exempel för innevarande år?
SR svarade bland annat:
”SR har två heltidsanställda språkvårdare som under kontorstid via mejl och telefon besvarar medarbetarnas språkfrågor och ger tips och olika språkrekommendationer. Det görs ingen systematisk, heltäckande förhandskorrekturläsning. Enstaka förhandsgranskningar av texter görs på förfrågan.
Språkvården tillhandahåller – och uppdaterar kontinuerligt – en databas med allehanda språkrådoch uttalsrekommendationer för personnamn och geografiska namn.
När det hålls introduktionskurser för nyanställda, vikarier och praktikanter medverkar Språkvården alltid och informerar om våra riktlinjer och tipsar om olika språkhjälpmedel.
Beträffande den muntliga presentationenav nyheter och program är det upp till varje redaktionschef att ombesörja att personer som har behov av, eller själva önskar, får träffa röstvårdare för enskilda samtal och övningar, oavsett språkbakgrund.
Nyanställda och vikarier på Ekot får dessutom en timmes övergripande dragning i muntlig presentation (uttal, satsmelodi, betoningar naturligt tal m.m.). Det görs också löpande andra insatser inom redaktionerna.
Språkvårdens tjänster omfattar även de övriga två public service-bolagen SVT och UR.
Då språkvård och röstcoachning ligger på olika ställen i företaget så kan vi inte ge någon specifik siffra gällande budgeten.”
Reflektioner med anledning av svaret
Två anställda under kontorstid räcker knappast till för att överblicka och hinna hantera den stora mängden inslag i tal och skrift hos SR, SVT och UR. Det är omöjligt för dem att hinna uppfylla regeringens uppdrag om att verksamheten ska ha ”ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället” och att ”språkvårdsfrågor ska beaktas i verksamheten”, hur kunniga de än är.
Riktlinjer för redaktionscheferna
Finns det några riktlinjer eller kriterier för redaktionscheferna att hålla sig till när de väljer vilka som ska läsa nyheter och presentera program?
Oavsett språkbakgrund är det ett problem när nyheter läses med så stark brytning eller osäkert uttal att förståelsen försvåras.
Krav på språkliga färdigheter
Det hålls introduktionskurser för nyanställda, vikarier och praktikanter, säger SR. Men hur går antagningen av nya medarbetare till? Vilka krav på kunskaper i svenska ställs på dem som anställs? Görs det språktester av hög kvalitet som reportrar, programledare och nyhetsuppläsare måste klara?
SR:s språkvårdare ställde också en motfråga
”Du skriver om ”allt oftare förekommande stav-, grammatik- och syftningsfel som förekommer både skriftligt och muntligt i SR:s sändningar och på er sajt dagligen”, och vi undrar om du har konkreta exempel på detta eller någon statistik som visar att språket blivit sämre och att felaktigheter dyker upp ”allt oftare”? Visst förekommer en del sådant, men huruvida det blivit mer/sämre än tidigare känner vi inte till.”
De fick följande svar
”Jag har inte systematiskt ”fört bok” över felaktigheterna, men några sparade exempel bifogas.
SR liksom också UR och SVT kan låta ett antal språkgranskare och korrekturläsare gå igenom och titta och lyssna på valda delar av det som sänts och publicerats under de senaste tio åren och göra en utvärdering. Jag upplever – liksom andra jag talat med som behärskar svenska väl – att språket inom Public Service har försämrats både i tal och i skrift under det senaste decenniet.
Det finns givetvis en hel del program som är väl värda att lyssna på där människor talar god svenska och där programtexterna är felfria. Men det är ju det som ska vara normen, det är den standarden Public Service ska hålla.”
Svenska är det gemensamma språket för alla som bor i Sverige. Det är det språk vi talar och det språk landets lagar är skrivna på. Public Service måste se till så att information som ges till folket är klart, tydligt och korrekt formulerad så att missförstånd inte uppstår.
Svenska är det som förenar oss – förlorar vi det gemensamma språket så förlorar vi också det som håller samman befolkningen.
Merit Wager
Länkar till mina tidigare texter om svenska språket:
17 augusti 2024
Det kan ibland vara svårt att hänga med i den språkliga karusellen
3 augusti 2024
Ett land utan gemensamt språk blir splittrat och försvagat
8 juli 2024
Om språkutmaningarna i det mångspråkiga Sverige
23 juni 2025
Funktionell analfabetism – ett växande hot mot sammanhållning och demokrati
